Sökresultat:
2177 Uppsatser om Strömmande medier - Sida 23 av 146
Ilska i olika medier : Finns det nÄgon skillnad i hur den uppfattas?
Mediet vi kommunicerar genom pÄverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfÀllen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) pÄverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare nÀr den visades som film eftersom det innebÀr att fler verktyg, som kroppssprÄk och tonlÀge, Àr tillgÀngliga. I undersökningen presenterades ett brÄk mellan en lÀrare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.
?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.
Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.
Sociala mediers pÄverkan pÄfastighetsmÀklarföretag : ett framtidsperspektiv
Syfte: Syftet med denna uppsats ligger i att undersöka hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sig av sociala medier i sitt vardagliga arbete. Vi har undersökt hur komponenter sÄ som kundfokus, marknadsföring samt försÀljning Äterspeglas mot företagen i och med deras intrÀde i de sociala medierna.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i arbetet och det grundar sig pÄ en empirisk studie dÀr vi bearbetat inhÀmtat material ifrÄn intervjuer. Vi har Àven haft en kumulativ inriktning i vÄrt arbete för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en mer unik aspekt pÄ arbetet.Resultat & slutsats: Resultatet visar pÄ att det finns en stor möjlighet för svenska fastighetsmÀklarföretag att anvÀnda sig av sociala medier i ett syfte som ligger i att öka försÀljningen. I dagslÀget anser vi inte att medvetenheten hos svenska fastighetsmÀklarföretag gÀllande sociala mediers betydelse Àr tillrÀckligt stor. Dessutom finns inte en insikt om att den förmodade framtida expansionen av sociala medier.
Unga kurder och medier : En semistrukturerad explorativ fallstudie med sex gymnasieungdomar frÄn Kurdistan
Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvÀndning som finns hos första generationens invandrarungdomar frÄn Kurdistan, samt ta reda pÄ om de som elever i skolan har varit med om att lÀrare tagit upp nyheter rörande deras hemlÀnder i den allmÀnna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om ocksÄ nyheter frÄn deras hemlÀnder diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts pÄ om medier frÄn hemlÀnderna ingÄr i medieanvÀndningen. Studien bygger pÄ en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i Äldrarna 16-18 Är pÄ Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det Àr relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt mÄnga studier gjorda som har fokuserat pÄ just den hÀr frÄgan. Som blivande medielÀrare anser vi ocksÄ att det Àr viktigt att ha kÀnnedom om invandrares medievanor eftersom vi dÄ bÀttre kan planera vÄra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hÄlla sig uppdaterade dels om hÀndelser i Sverige, men Àven i deras hemlÀnder och i övriga vÀrlden.
Relationer i fokus? : En studie om kommunikation i sociala medier
Sociala mediers uppkomst har inneburit nya möjligheter för marknadskommunikation men de har ocksÄ vÀnt upp och ner pÄ traditionella marknadsföringsmetoder. Det finns dÀrför en osÀkerhet kring hur mediernas fulla potential för dialog, interaktivitet, relationsbyggande och viral spridning ska utnyttjas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att skapa ökad kunskap och förstÄelse för hur ideella organisationer anvÀnder sociala medier för att kommunicera samt skapa och underhÄlla relationer till sina supportrar. En flerfallstudie genomfördes av tre vÀletablerade ideella organisationer i Sverige, Djurens RÀtt, Greenpeace Sverige och Amnesty Sverige. Empirin samlades in med hjÀlp av intervjuer med ansvariga för kommunikationen i sociala medier inom respektive organisation.
SAS i skuggan av askmolnet : En fallstudie av SAS krishantering i sociala medier för att behandla och bibehÄlla sitt anseende
SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jÀmförelse med rekommendationer frÄn tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehÄlla sitt anseende.METOD: Med utgÄngspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer pÄ SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundÀr data i form av dokumentationer frÄn SAS och Transportstyrelsen har Àven genomförts.SLUTSATS: FrÄn uppsatsens analys framgÄr det att företaget mÄste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvÄvÀgskommunikationen som erbjuds hjÀlpte företaget att förbÀttra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt pÄ alla inlÀgg i kanalen och det möjliggjordes med hjÀlp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.
Ungdomars sömnvanor : En kvantitativ undersökning om ungdomars sömnvanor och faktorer som kan ha samband med hur dessa förhÄller sig
Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohÀlsa och sociala medier har nÄgra samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkÀtundersökning och genomfördes pÄ en gymnasieskola i Karlstad. EnkÀten bestod av 19 frÄgor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hÀlsa samt anvÀndning datoranvÀndning/sociala medier. 121 enkÀter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet anvÀndes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mÀngden fysisk aktivitet.
"Fast en gÄng pÄ sommarlovet tvingades vi att vara med pÄ aktiviteter" : Om elevdemokriti i fritidshem
Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.
Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medier
Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medierFörfattare: Elisabeth Björnram och Michelle LindholmUppdragsgivare: Röhsska museetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Handledare: Ingela WadbringSidantal: 62 sidorSyfte: Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet attgenom sociala medier kommunicera med sin publik.Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehÄllsanalys med ECA?modellen som grund.Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, AnnicaLjungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern,Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair anvÀnder sig avsociala medier.Huvudresultat: Studien har resulterat i bÄde övergripande och konkreta rÄd tillRöhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation somRöhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjÀlp av socialamedier mÄste de lyssna pÄ sin publik. Sociala medier gÄr ut pÄ interaktion, inteenvÀgskommunikation.
Sociala mediers roll i köpbeslut : En studie av hur konsumenter agerar pÄ internet
Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning handlar om att beskriva hur konsumenter anvĂ€nder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet Ă€r dĂ€rmed att beskriva de olika sĂ€tt som konsumenter anvĂ€nder tjĂ€nster i sociala medier i denna process och hur de vĂ€rderar det innehĂ„ll som de vĂ€ljer att ta del av. Arbetet har en induktiv ansats utifrĂ„n tankarna att anvĂ€ndandet av sociala medier Ă€r ett nytt Ă€mne dĂ€r det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer dĂ€r respondenterna utgjordes av ett bekvĂ€mlighetsurval bestĂ„ende av studenter pĂ„ Ărebro universitet i Ă„ldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrĂ„n premissen att de anvĂ€nder sociala medier och urvalet blir sĂ„ledes inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de anvĂ€nder sociala medier eller ej.UtifrĂ„n intervjusvaren har en modell konstruerats dĂ€r konsumenter delas in i fyra olika typer av anvĂ€ndare utifrĂ„n tvĂ„ aspekter.
Den mobila marknadsföringens utveckling - Sociala medier som plattform för mobil marknadsföring.
Företag har sedan lÀnge varit intresserade av mobil marknadsföring och dÄ speciellt medplatsbaserade tjÀnster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har dÄ varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. VÄrt syfteÀr att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnÄ en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar pÄ att en stor del av befolkningenÀger tillrÀckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.
Medierat Brus: En studie i information overload & sociala medier
Det har lÀnge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen pÄverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrÄgasatte vÄrt beteende och berÀttade om hur teknikens utveckling kommer att pÄverka oss redan pÄ 1960-talet. Det har ocksÄ myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress mÀnniskor upplever nÀr de inte lÀngre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier Àr en stor bidragande faktor till det rÄdande tillstÄndet av information overload. Det rÄder inte heller nÄgra tvivel om att vÄr anvÀndning av sociala medier mer eller mindre pÄverkar vÄra medvetna beslut och vÄr kommunikation.
Information overload Àr inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhÀlle Àr det inte bara massmedia som stÄr för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de Àr sjÀlva delaktiga i att skapa den enorma mÀngd information och kommunikation de tar del av varje dag.
Tv-twittande : En studie om konsumenters engagemang via sociala medier
Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter vÀljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler pÄ sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning samt en kompletterande textanalys av inlÀgg skrivna pÄ Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser Àr socialisering, samvÀrdeskapande, lÀrande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth Àr de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jÀmförelse med lÀrande och samvÀrdeskapande.
Nordiska Afrikainsitutet och sociala medier
Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet anvÀnder sig av sociala medier och hur de tillÀmpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgÄr ifrÄn teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. DÀrutöver har ett analytiskt instrument anvÀnts som kartlÀgger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara pÄ ny kunskap. Den teoretiska referensram bestÄr av följande teorier: Media Richness modellen samt de tvÄ artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices frÄn antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval anvÀnts. Intervjuerna har dÀrefter analyserats utifrÄn den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att bÄde traditionella och sociala medier anvÀnds vid institutet dÀr de traditionella medierna anses trovÀrdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som anvÀnds Àr Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.
InnehÄllsmarknadsföring pÄ sociala medier : En studie om Generation Y:s mottaglighet i sociala mediekanaler
Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.