Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden Storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är? hur väl Storyline står sig som läro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om Storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva Storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att Storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på om elever i en sjätteklass i dagens skola får en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och därmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att få svar på vår fråga planerade och genomförde vi ett Storylinetema i en klass på mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lät alla deltagande elever svara på en enkel enkät efter varje undervisningstillfälle. I våra dagliga observationer använde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lärandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lärare som berörts av arbetet.

Syftet med följande arbete är att få insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lärande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lärande. Med hjälp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett Storyline-tema ville jag undersöka hur det går till när lärare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder på att handdocka och Storyline är två metoder som skapar lustfyllt lärande. Båda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med Storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.

Studien handlar om Storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lärares uppfattningar om hur väl matematik, som symbolspråk och kommunikations ämne, kan integreras i ett Storylinearbete. Genom att intervjua sju lärare med Storylineutbildning ville vi få svar på hur väl de anser att matematiken integreras i Storylinearbeten. Undersökningen byggde på dessa intervjuer och på litteratur som berör både matematikämnet och Storylinemetoden. Intervju- personerna var lärare vid olika skolor i Luleå kommun.

Utvecklingsarbetet undersöker huruvida olika kommunikationsövningar kan öka gymnasieelevers muntliga produktion under engelsklektioner eller inte. Arbetet pågick under ca. åtta veckor och utfördes i en klass på 26 elever på en gymnasieskola i Norrbotten. Kommunikationsövningarna var åtta till antalet och varierade beträffande gruppstorlek och innehåll, bla. genomfördes en minivariant av "Storyline".

Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att försöka se om användandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lära sig engelska. Undersökningsgruppen var åldersintegrerad år 7?9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att använda oss av enkäter som undersökningsmetod eftersom vi ville få ett brett underlag till vår analys av resultatet. Genom enkäterna ville vi få reda på elevernas inställning och motivation till det engelska språket.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett Storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I Storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor: dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun.

En lärare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlätta att få inspiration från andra lärare till undervisningen. Vi har därför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Som arbetsmetod har vi använt oss av Storylinemetoden. Storyline berättelsen tar oss med på en resa tillbaka till 1900 ? talets början.

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pågått under 15 år efter antagandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms målet inte vara nåbart till 2020, det år riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda till. Syftet med uppsatsen är att analysera hur rådande diskurser påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet, utifrån hur det framställs i politiska texter. För att ta reda på det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgångspunkt i att språket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. Därför grans-kas texternas språkliga innehåll, både det som nämns och utelämnas i dokumenten. Diskursanalysen utgår från vilken syn som förmedlas på människan, naturen och förändring i texterna om miljökvalitetsmålet.

This thesis attempts to describe the application of variation theory, as developed by Ference Marton, at a Swedish primary school, intermediate level. The aim of the thesis was to investigate some aspects of a learning process. The students were introduced with the theme of ?sustainable ecological development?. This included theoretical and practical knowledge of the art of sustainable living.

Syftet med vår undersökning är att få fram vilka metoder elever och pedagoger använder vid läsinlärningen. För att kunna få veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever från två skolor i Skåne län. Undersökningen visar att de flesta eleverna använder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns även de elever som använder helordsmetoden, omedelbar igenkänning av orden. Det som också framkommit i undersökningen är att pedagogerna använder sig av olika tränings- och inlärningsmaterial såsom Läsning på Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till läsning och Storyline vid läsinlärningen. Resultatet visar även på att pedagogerna använder en variation av olika metoder där de använder det som de anser vara bra och relevant..

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ?Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?? och ?Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.