I denna uppsats utreds under vilka förutsÀttningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, nÀr förhandlingarna har pÄgÄtt en viss tid, skall behöva presentera sakliga skÀl för att avbryta förhandlingarna för att undgÄ skadestÄndsskyldighet.Som huvudregel gÀller enligt svensk rÀtt att parterna i en förhandling Àr fria att avbryta förhandlingen nÀr som helst och utan att ange nÄgra skÀl. Parterna förhandlar pÄ egen risk och ersÀtts inte för de kostnader de Ädrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgÄngspunkt kan motiveras utifrÄn bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.

Syfte och frÄgestÀllning: UtifrÄn kvalitativa intervjuer med journalister pÄ dags-, kvÀlls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, pÄverkar journalisters agendasÀttande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter pÄverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller Àr aktiva pÄ GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det Àr expertintervjuer och vi har valt att anvÀnda oss av det som kallas bekvÀmlighetsteknik i vÄrt urval. VÄr empiri analyseras sedan genom abduktion.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvÀrlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med bÄde det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregÄende citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta pÄ förskolan.

Som obegrÀnsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har vÀsentlig anknytning till Sverige, under förutsÀttning att de tidigare haft bosÀttning hÀr i landet. Vid bedömning av vÀsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk, familj samt vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet anses vÀga tyngre i bedömningen Àn de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk inkluderar tvÄ olika bostadstyper, nÀmligen permanentbostÀder och fritidsbostÀder. Innehav av permanentbostÀder medför regelmÀssigt till vÀsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostÀder aldrig gör det.

För att fastighetsmÀklare ska fÄ arbeta med förmedling pÄ en yrkesverksam nivÄ krÀvs att denne har registrerat sig i enlighet med FML. Det ligger pÄ fastighetsmÀklarinspektionen att utöva tillsyn över landets fastighetsmÀklare och bevilja registrering till dem som har uppfyllt kraven. MÀklare ska agera som en opartisk mellanman och iaktta bÄde köparnas och sÀljarnas intresse. Det Àr trots detta accepterat att mÀklare tillgodoser en sÀljares intresse med extra varsamhet. FastighetsmÀklaren ska förbli opartisk och inte försÀtta sig i sÄdana situationer dÀr denna kan komma att bli manad att agera för det egna intresset istÀllet för sÀljares och köpares intressen.

I princip samtliga företag runt om i vÀrlden har ledare, vars största uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för deras personalstyrkor att uppnÄ företagens mÄl och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren Àr den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredstÀllelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hÀnsyn. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ledare vid LuleÄ kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnÄ syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anstÀllda av LuleÄ kommun.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Studiens syfte Àr att se huruvida OMX Stockholm 30 Àr svagt effektiv. Studien bygger pÄ de kurser Stockholmsbörsen publi-cerar för OMX Stockholm 30. Vi har valt en strikt de-duktiv ansats. UtgÄngspunkten Àr Famas teorier om den effektiva marknaden, dÀr vi valt att inrikta oss pÄ den svaga formen av effektivitet. Vi genomför ett antal tester för att se ifall vi kan urskilja ett mönster i index-kurserna eller om priserna följer en ?random walk?..

Begreppet intern kontroll har fÄtt allt större fokus under de senaste Ären, inte bara inom den privata sektorn utan Àven inom den offentliga verksamheten. Olika revisionsskandaler sÄsom exempel EnronaffÀren i USA, har resulterat i att debatten kring behovet av ökad kontroll vÀxt. I samband med detta har regler och lagar trÀtt i kraft för att skÀrpa den interna kontrollen. Dessa lagar har Àven fÄtt stor pÄverkan pÄ flera företag och verksamheter i Sverige. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om begreppet intern kontroll, frÀmst för en offentlig verksamhet, vad det har för betydelse och hur det anvÀnds inom universitetets vÀrld.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare bÄde i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgÄng varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna förÀldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebÀr att denne blir en lÀnk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingÄr att se till att förÀldrar fÄr det stöd och den hjÀlp som de Àr i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse av tidig hemgÄng i glesbygd.

SÀkerhetskraven för jordning har skÀrpts under senare Är; det finns nya regler och lagar samt rekommendationer och praxis för hur moderna kraftproducerande anlÀggningar skall jordas pÄ ett korrekt och sÀkert sÀtt. Syftet med detta examensarbete har varit att dels sammanstÀlla dessa krav samt att göra en bedömning av jordningen hos Vattenfalls vattenkraftanlÀggning G5 i Stornorrfors.En litteraturstudie har genomförts och en platsstudie utfördes med jordtagsmÀtningar, strömmÀtningar och inspektion av kraftverket ur jordningssynpunkt.MÀtningarna visar att G5:ans kraftstation Àr en gedigen och föredömlig anlÀggning som har mycket goda förutsÀttningar vid jordfel, transienter och förbyggande av vagabonderande strömmar. AnlÀggningen Àr mycket vÀl potentialutjÀmnad dÀr sÄvÀl kabelstegar, trappor, armering, rör och exponerade metallytor utjÀmnats. AnlÀggningen har goda förbindelser till jord vid jordtagen dÄ utförda jordtagsmÀtningar visade pÄ att samtliga jordtagsvÀrden ligger under 1 ?.

I dag finns det mĂ„nga hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpĂ„verkan (utbyggda Ă€lvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nĂ€t och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har pĂ„verkat bĂ„de sportfiskare och yrkesfiskare och mĂ„nga entreprenörer har till exempel fĂ„tt avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att sĂ€kra den vilda laxens överlevnad.

Den senaste tidens vÀxande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets intressenter stÀllt ett allt större krav pÄ företagens informationsgivning. Som svar pÄ denna kritik har företagen, pÄ frivillig basis, börjat lÀmna en allt mer omfattande redovisning om deras pÄverkan pÄ omvÀrlden. VÄrt syfte Àr att kartlÀgga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser Àven att undersöka till vilka intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten Àr till att företagen vÀljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens instÀllning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.

SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytrÀnare arbetar med att utveckla individer genom mÄlsÀttning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.FrÄgestÀllningarna har varit: Hur arbetar elittrÀnare inom bandy med individuell mÄlformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittrÀnare inom bandy med individer gÀllande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittrÀnare inom bandy konflikter i lagprocessen?MetodUndersökningen gjordes pÄ allsvenska trÀnare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, förestÀllningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig pÄ förestÀllningen/uppfattningen att tvÄ av respondenterna var kunniga angÄende coachande samtal och tvÄ var mindre bekanta med sÄdana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem trÀnare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen).