Intern kontroll på Stockholms universitet
Begreppet intern kontroll har fått allt större fokus under de senaste åren, inte bara inom den privata sektorn utan även inom den offentliga verksamheten. Olika revisionsskandaler såsom exempel Enronaffären i USA, har resulterat i att debatten kring behovet av ökad kontroll växt. I samband med detta har regler och lagar trätt i kraft för att skärpa den interna kontrollen. Dessa lagar har även fått stor påverkan på flera företag och verksamheter i Sverige. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om begreppet intern kontroll, främst för en offentlig verksamhet, vad det har för betydelse och hur det används inom universitetets värld. Våra frågeställningar har varit: ? Hur tolkar användarna i en universitetsmiljö begreppet intern kontroll? ? Hur ser utformningen av den interna kontrollen ut på en fakultets olika institutioner? ? Vilka modeller eller verktyg används för hanteringen av den interna kontrollen? Vi har ett kvalitativt angreppssätt där vi främst använt en mer hermeneutisk metod. Datainsamlingen har dels gjorts från olika dokument och dels genom intervjuer. Vi har studerat den interna kontrollen i praktiken på universitet i Sverige och har avgränsat oss till universitet med samhällsvetenskaplig fakultet. Vi har främst valt att närmare studera Stockholms universitet. Där har vi undersökt hur den interna kontrollen utformats på institutionsnivå. Undersökningen bygger på intervjuer med tre prefekter, en administrativ chef och en internrevisor samt sekundärstudier av dokumentation. Utifrån COSO-modellens ramverk har vi analyserat data från intervjuer och annan dokumentation. Prefekterna på institutionerna ger bilden av att intern kontroll som begrepp inte är något som ännu blivit institutionaliserat. Främst kopplas begreppet till den ekonomiska redovisningen och ekonomisk uppföljning. För prefekten är det idag svårt att få en övergripande bild över alla de olika regler som ska följas och uppgifter som ska uppfyllas över alla de ansvarsområden prefekten har. På en större institution eller där prefekterna saknar tid eller kompetens, är en kompetent administrativ chef nödvändigt för institutionerna ska kunna upprätthålla god intern kontroll. Ett problem är att prefekterna måste vara väl medvetna om att detta behov finns, eftersom det är prefekten som avgör vilka tjänster som ska tillsättas på institutionen. Även om det är en decentraliserad organisation är institutionerna hårt styrda av lagar och förordningar. Detta begränsar prefekterna att vidta åtgärder som de ibland anser nödvändiga för att styra och kontrollera verksamheten på ett effektivt sätt.