Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Da? bakterier utsa?tts fo?r stress sa? som kolhydratsva?lt a?ndras genuttrycket fo?r att o?ka organismens chanser att o?verleva. Det finns inte tillra?ckligt mycket exerimentiell data om dessa fo?rlopp sa? fo?r att o?ka kunskaperna inom detta omra?de kan matema- tiska modeller sta?llas upp. Tre matematiska modeller har gjorts som simulerar detta fo?rlopp.

In 1911 Valfrid Palmgren founded the Children's Library of Stockholm, the very first in Sweden.She was a well-educated woman, who believed in social and educational equality for all.During a journey to the USA in 1907, she was deeply impressed by the public libraries, andshe put many of the public library ideas to use in the Children's Library of Stockholm. Palmgrenstrongly opposed to the Swedish libraries not allowing admission to children, since shefirmly believed that educating the people had to start with the children.Other reasons for opening a children's library were to give children an alternative to roamingthe streets, to give children a quiet place to read, to give an alternative to the cheap trashliterature that flooded the market and to teach the young ones how to extract information frombooks. Of great importance was that the library should be equal to all classes in society.In 1927 the children's library was taken over by the new public library of Stockholm..

NÄgonting hÀnder i Stockholm, nÄgonting strÀvar uppÄt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknÀt har bytt riktning. Det Àr inte lÀngre de horisontella spÄren som strÀcker sig ut frÄn stadskÀrnan som visar vÀgen för expanderingen. Det Àr en ny lÀngtan efter vertikala riktningar dÀr staden förtÀtas pÄ höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och vÀxte upp i hÄller sakta pÄ att förÀndras, detta Àr nÄgot jag Àr sÀker pÄ.

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsomrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jÀmföra resultaten med tidigare insamlade data frÄn en normalgrupp. För att mÀta den upplevda livskvaliteten anvÀndes formulÀret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkÀter frÄn studenter pÄ grundutbildningen och 115 enkÀter frÄn studenter pÄ forskarutbildningen. Resultaten visar att bÄde studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lÀgre Àn normalgruppen.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

I den hĂ€r uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det sĂ„ kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dĂ„varande Tjeckoslovakien, det sĂ„ kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka tvĂ„ tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstĂ„ den vilken bild en lĂ€sare fick av de hĂ€r hĂ€ndelserna nĂ€r de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina kĂ€llor och hur de beskrev frĂ„gorna kring folk och minoriteter som de hĂ€r kriserna handlade om.Som utgĂ„ngspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det mĂ„lats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jĂ€mt fördelade mellan de tvĂ„ tidningarna dĂ€r jag dels jĂ€mfört tidningarna med varandra men Ă€ven jĂ€mfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant Ă„t i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av hĂ€ndelserna som Stockholms-Tidningen framför Ă€r mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.BĂ„da tidningarna rapporterar om minoritetsfrĂ„gan, bĂ„de den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna gĂ„r mot sitt slut..

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.

Ett av dagens stora problem i Stockholms tunnelbana Àr trÀngsel. Initiativet till projektet kommer frÄn undertecknad dÄ den upplevttrÀngsel som en av tunnelbanans stora framtida problem. En lÄng och spÀnnande resa tog sin början..

Sedan Plan- och bygglagen infördes Ă„r 1987 sĂ„ har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vĂ€gledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad Ă€r vid skrivandet av detta arbete inne pĂ„ sin tredje översiktsplan, men nĂ„gon djupare utvĂ€rdering av de tvĂ„ tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport Ă€r dĂ€rför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig pĂ„ att den ligger nĂ€ra i tiden, men den Ă€r sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och Ă€r dĂ€rför enkel att avgrĂ€nsa tidsmĂ€ssigt under Ă„ren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet Ă€r att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len sedda frĂ„n ett bostadsperspektiv. De exakta frĂ„gestĂ€llningarna i arbetet lyder:Hur pass vĂ€l har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99?Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len uppnĂ„tts?Arbetet grundar sig pĂ„ ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg frĂ„n idĂ© till slutligt resultat, de processer som pĂ„verkar planeringen samt demokrati inom planeringsvĂ€rlden.

Barnkonventionen innebÀr att olika aktörer i samhÀllet ska tillgodose barnens bÀsta. Konventionen ratificerades Är 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att pÄverka Stockholms lÀns landsting och Landstinget i Uppsala lÀn. Sedan Är 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms lÀn och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda pÄ att barns bÀsta inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslÄr.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Konservatorsprogrammet 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2014:45.

Bilismen har lÀnge varit en stor del av samhÀllsplaneringen, vilket betytt att vi mÀnniskor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat vÄra stÀder pÄ ett optimalt sÀtt. Konsekvenser som trÀngsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa vÀlkÀnda problem fortsÀtter vi att planera för bilismen dÀr det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sÄdan reglering Àr parkeringsnormen som bestÀmmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun anvÀnder sig av vÀrdeladdade ord som visar ett stÀllningstagande för vissa parkeringsÄtgÀrder. DÀrmed Àr det tydligt att de bÄda kommunerna anvÀnder beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att exempelvis minska bilanvÀndandet. .