Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt anvÀnda mÄtt och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen Àven hÀnsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frÄgor frÄn Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn detta skapa ett illustrativt jÀmförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingÄr i undersökningen Àr kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som anvÀnts Àr för samhÀllsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en Ärskull elever frÄn grundskolebetyget nÀr de börjar gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i Ärskurs tvÄ (tre aspekter), till vilka avgÄngsbetyg de fÄr nÀr de slutar gymnasiet.

År 2030 förutspĂ„s Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebĂ€ra en befolkningsökning pĂ„ cirka 150 000 personer. För att möta den vĂ€xande befolkningen mĂ„ste man bygga nya bostĂ€der. En av stadens strategier Ă€r att komplettera ytteromrĂ„dena med nya bostĂ€der och arbetsplatser. Idag prĂ€glas mĂ„nga stadsdelar i Stockholms ytteromrĂ„den av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En pĂ„taglig kvalitet i mĂ„nga av stadsdelarna Ă€r de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsomrĂ„den som ofta finns i dess nĂ€rhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen BredĂ€ng, sydvĂ€st om Stockholms innerstad, kan pĂ„verkas av stadens aktuella planer pĂ„ ny bebyggelse.

Prisutvecklingen pÄ smÄhus I Stockholms lÀn har varit kraftig under de senaste Ären. Vi har i denna uppsats försökt att finna orsaker till varför det har sett ut som det gör och vilka variabler som har störst samband med denna utveckling. Vi vill lokalisera vilka kommuner i Stockholms lÀn som genererar den högsta avkastningen pÄ eget kapital med hjÀlp av de variabler som styr prisutvecklingen. För att ta reda pÄ hur de olika variablerna förhÄller sig till prisutvecklingen har vi anvÀnt oss av regressionsanalyser. Det datamaterial som vi dÀrefter fÄtt fram har speglat hur vÀl variablerna har haft samband med undersökningen.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt anvÀndande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar pÄ att utreda SaKs grÀnssnitt och dess inverkan pÄ mÀnniskans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. TvÄ bÀrande tankar har varit sÀrskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) TÀnk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hÄlla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras pÄ lÀmpligt sÀtt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet frÀmst varit att stÀrka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara anvÀndarvÀnligt och sjÀlvinstruerande.

SammanfattningExamenstitel: TillÀmpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av FolktandvÄrden i Stockholms lÀn Seminariedatum: Den 14 januari 2010 NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Författare: Thomas BorgmÀster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, FolktandvÄrden. MÄlgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera verksamhetsstyrning inom FolktandvÄrden i Stockholms lÀn. Varför anvÀnds det balanserade styrkortet och pÄ vilket sÀtt tillÀmpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd pÄ empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument.

Syftet med denna studie Àr att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi vÀljer att bosÀtta oss genom att besvara frÄgestÀllningen: finns det nÄgot samband mellan trafikbullernivÄer och efterfrÄgan pÄ bostÀder i Stockholms innerstad? Metoder som anvÀnds Àr regressionsanalys och intervjuer. Statistik frÄn 251 enskilda bostadsrÀttsförsÀljningar fördelade pÄ 12 stycken innerstadsgator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser pÄ dessa gator har stÀllts mot trafikbullernivÄer som Stockholm stad uppmÀtt 1999. TrafikbullernivÄer, kvadratmeterpris och boyta Àr centrala variabler för denna uppsats.

Vi har trĂ€dit in i det urbana Ă„rhundrade. Idag bor vi för första gĂ„ngen fler mĂ€nniskor i staden Ă€n pĂ„ landsbygden. År 2050 berĂ€knas 80% av jordens befolning att bo i stĂ€der.Att förse den vĂ€xande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svĂ„rt. Jordbruket som idag Ă€r uppbyggt kring en storskalig industri pĂ„ landsbygden följs av en lĂ„ng förĂ€dlingskedja med mĂ„nga mellanhĂ€nder.SlakthusomrĂ„det Ă€r en plats med en över hundraĂ„rig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. OmrĂ„det som anlades Ă„r 1912 och som idag Ă€r ett utav Stockholms 2 partihandelsomrĂ„den för livsmedel stĂ„r nu inför en stor förĂ€ndringsprocess.

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgÀsters preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begrÀnsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-omrÄde.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i tvÄ olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som Àr starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda pÄ vilka parametrar som Àr viktiga för företag har en studie genomförts.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgÄrds-gestaltningsförslag som förhÄller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergÄrd som en samtida -men- sagolik lustgÄrd under tvÄ veckor i juni.InnergÄrden kommer att utgöra entrén och vara en förlÀngning av utstÀllningen ?Stockholm hjÀrta KÀrlek? som pÄgÄr inne pÄ Stadsmuseet under samma tidsperiod. En utstÀllning som belyser historiska kÀrleksberÀttelser i staden.UtstÀllningen Àr en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som gÄr under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event dÀr man vill öppna upp staden för dess invÄnare och turister.InnergÄrden ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfÀlliga aktiviteter, likavÀl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av Stockholms stads renoveringsprojekt JÀrvalyftet som fallstudie söka skapa förstÄelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsomrÄden ser pÄ och anvÀnder sig av brukarmedverkan. För att nÄ denna förstÄelse Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur uppnÄs ett aktivt deltagande hos de boende? PÄ vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn pÄ brukarmedverkan? Vilka effekter förvÀntar sig de ansvariga att ett deltagande frÄn de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet JÀrvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel frÄn tidigare brukarinflytandeprojekt anvÀnts. För att analysera materialet anvÀnder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvÀrderingsmodell av kommunikativa processer.