Bilismen har lÀnge varit en stor del av samhÀllsplaneringen, vilket betytt att vi mÀnniskor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat vÄra stÀder pÄ ett optimalt sÀtt. Konsekvenser som trÀngsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa vÀlkÀnda problem fortsÀtter vi att planera för bilismen dÀr det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sÄdan reglering Àr parkeringsnormen som bestÀmmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun anvÀnder sig av vÀrdeladdade ord som visar ett stÀllningstagande för vissa parkeringsÄtgÀrder. DÀrmed Àr det tydligt att de bÄda kommunerna anvÀnder beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att exempelvis minska bilanvÀndandet. .

PÄ SkÀrmarö som ligger utmed VÀrmdös kust finns idag SkÀrmarö sjökrog. Detta omrÄde hör till innerskÀrgÄrden i Stockholms skÀrgÄrd. Krogen omgivs av en vacker skÀrgÄrdsmiljö, men dess utomhusmiljö Àr i behov av nÄgonting nytt för att kÀnnas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skÀrgÄrdskÀnslan rÄder pÄ platsen men ingen större anstrÀngning har gjorts för att utforma miljön till nÄgot mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över SkÀrmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skÀrgÄrdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som Àr tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frÄgor gÀllande vilka vÀxter som trivs i Stockholms skÀrgÄrd och hur man utformar miljön sÄ den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen Àr en processbeskrivning över hur arbetet har gÄtt till vÀga och hur val i gestaltningen gjorts.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vad forskningen sÀger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare Àr syftet att undersöka hur Stockholms stad förhÄller sig till denna forskning genom sina tvÄ ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgÄtt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehÄllsanalys, som anvÀnts för att analysera de tvÄ ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över JÀrvafÀltet?.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrÀttsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. FrÀmst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats Àr att mÀta om prissÀttningen vid utförsÀljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende pÄ om sÀljaren varit privat eller ett allmÀnnyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats pÄ data över fastighetsprisregistret under tvÄ mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma omrÄdesindelning.

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag pÄ Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgÄng. FramgÄngen definieras som avkastning pÄ företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. MÄlet var att genom en multipel regressionsanalys belÀgga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersÀttning och företagets aktieavkastning. Studien Àr utförd pÄ 59 st slumpmÀssigt urvalda bolag noterade pÄ Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över Ären 2002-2005.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player?s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these..

En Opera pÄ en av Stockholms mest attraktiva tomter..

Barnkonventionen innebÀr att olika aktörer i samhÀllet ska tillgodose barnens bÀsta. Konventionen ratificerades Är 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att pÄverka Stockholms lÀns landsting och Landstinget i Uppsala lÀn. Sedan Är 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms lÀn och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda pÄ att barns bÀsta inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslÄr.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

Denna studie har till syfte att undersöka hur betalningsviljan har Àndrats med tiden förolika prognostiska faktorer pÄ bostadsrÀtter. Resultatet kan anvÀndas för att förutspÄ prisutvecklingen pÄ bostadsrÀtter som exempelvis kan anvÀndas som underlag för att skapa ett rÀttvist premiepris pÄ försÀkringar för prisfall pÄ bostadsmarknaden.Undersökningen gjordes pÄ 118 718 antal sÄlda lÀgenheter mellan Är 2005 och 2013 i Stockholms kommun. Ett antal relevanta attribut och dess prognostiska faktorer pÄ bostadspriset undersöktes med multipel regression. En regression gjordes per Är varefter de prognostiska faktorerna analyserades och jÀmfördes.Resultatet av studien visar att betalningsviljan av boarea och avgift har minskat mellan Är 2005 och 2013. För boarea minskar betalningsvilja med ökat antal rum vilket skulle kunna vara en effekt av bolÄnetakets införande.

Examensarbetet syftar till att inhÀmta kunskap om planering för cykeltrafik i stÀder och att identifiera problem som uppkommer nÀr andelen cyklister ökar i stÀderna. Framkomligheten och trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas pÄ en litteraturstudie dÀr kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhÀmtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i stÀder sökts. DÄ arbetet Àr en pilotstudie och saknar jÀmförelse i liknande format har Àven kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjÀlp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera pÄ cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och frÄn arbetet.

Segregation avser det rumsliga Ätskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar pÄ den etniska bostadssegregationen men syftar dÄ endast pÄ individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stÀmmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms lÀn och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsomrÄden dÀr överrepresentationen av individer med samma födelseland Àr relativt hög.

Barnkonventionen innebÀr att olika aktörer i samhÀllet ska tillgodose barnens bÀsta. Konventionen ratificerades Är 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att pÄverka Stockholms lÀns landsting och Landstinget i Uppsala lÀn. Sedan Är 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms lÀn och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda pÄ att barns bÀsta inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslÄr.

Fritidshus i Stockholms södra skÀrgÄrd.