Sökresultat:
1360 Uppsatser om Stockholms Handelskammares lagförslag - Sida 28 av 91
FrÄn Handlingsplan till praktik : En kvalitativ studie om mÄngfaldsarbetet inom polisen i Stockholms lÀn
UtifrÄn regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen strÀva efter att öka jÀmstÀlldheten och mÄngfalden inom polisen, dÄ polisen ska avspegla samhÀllets befolkning. För att uppnÄ detta behövs ytterligare insatser ur ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mÄngfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mÄngfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na Àr idag skyldiga att ha en mÄngfaldsplan. MÄngfaldsarbetet inom polisen har visat sig gÄ lÄngsamt.
En levande vattenfront : Planförslag för Tullkammarkajen i Halmstad
Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.
Att Àlska ett fotbollslag pÄ avstÄnd : En etnologisk studie om Malmö FF supportrar boende i Stockholm
Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..
IdrottslÀrarnas arbetsmiljö : en studie om idrottslÀrarnas upplevelse av den fysiska och psykiska arbetsmiljön.
Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare pÄ olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar,Hur upplever idrottslÀrare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lÀrarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor och mellan ett- ÀmneslÀrare och tvÄ- ÀmneslÀrare? Och slutligen hur arbetar idrottslÀrare för att motverka stress och pÄfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. Jag Äkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslÀrare, tre mÀn och tre kvinnor pÄ grundskolor i Stockholms lÀn, avsedd för Ärskurs F-6. Jag har utgÄtt ifrÄn Karsaseks och Theorells teori som Àr en förklaringsmodell till stressens uppkomst pÄ arbetsplatsen.
Totalförsvarssamverkan pÄ regional nivÄ - militÀrdistrikt och polismyndighet
Försvarsmakten skall kunna bistÄ det svenska samhÀllet vid svÄra pÄfrestningar i fred. Vilket i förlÀngningen kan innebÀra attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhÀllet viden pÄfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och sÀkerstÀlla en god förmÄga att med kort varsel kunna hanteraen svÄr pÄfrestning pÄ samhÀllet i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter Àr viktigt, frÀmst setttill den gemensamma samhÀllsnyttan som skapas. Men Àven till de ekonomiska fördelar som kan uppnÄs vid en samverkanmellan myndigheterna.BÄda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis bÄda fÄr anvÀnda det yttersta vÄldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de Àr hierarkiska organisationer, personalen bÀr uniform och de Àr statliga instanser.Min avsikt Àr att beskriva samverkan mellan Mellersta MilitÀrdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms LÀn pÄ ennationell regional nivÄ.
Bonussystemets effekter : En fallstudie pÄ LÀnsförsÀkringar Kalmar lÀn
Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.
FÀrgkodning för ett sjÀlvstÀndigt liv : Wayshowing för personer med demenssjukdom
I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.
Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv : En studie av Stockholms energisystem
DÄ Sverige historiskt sett har haft lÄga priser pÄ el har ett system som anvÀnder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna pÄ el ökat och berÀknas stiga till samma nivÄer som pÄ kontinenten. Behovet att minska energianvÀndningen och dÄ frÀmst el har blivit en viktig frÄga varpÄ Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvÀndningen i svenska lokaler. Rapportens syfte Àr att undersöka hur kontorslokalers energianvÀndning i Stockholmsregionen pÄverkar energisystemet med fokus pÄ anvÀndningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjÀrrvÀrmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs vÀrmelasten sommartid nÀr vÀrmelasten Àr lÄg vilket medför ett ökat underlag för produktion av vÀrme och el i kraftvÀrmeverk. Med data frÄn STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och Är.
KlÀder som ett kommunikationsmedel
Uppsatsen behandlar hur klÀder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, dÀr frisöryrket studeras specifikt. KlÀderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv dÀr semiotiken anvÀnds explicit för att studera klÀderna. Uppsatsen kommer fram till att klÀder har en stor inverkan pÄ bÀraren och de personer som implicit pÄverkas. Teoriavsnittet gÄr igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som anvÀnds. Vidare ges inblick i klÀders signalsystem vad det gÀller fysisk- och kulturell form.
Alla vÀgar leder till backen!
TÀnk er en 93 meter hög före detta soptipp istÀllet för höga alptoppar och fjÀll. FörestÀll er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istÀllet för vÀrmestugor och fjÀllrestauranger. TÀnk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istÀllet för ortens afterskistÀlle. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istÀllet för högfjÀllshotell och fjÀllstugor. Tunnelbana och spÄrvagn istÀllet för lÄnga tÄg- och bussresor.AnlÀggningen vi beskriver Àr en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken VÄrat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som Àr inblandade.
Fosforprocesser i Bornsjön, Stockholms reservvattentÀkt - dynamisk massbalansmodellering med LakeMab
Bornsjön Àr Stockholms viktigaste reservvattentÀkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera mÄnader om MÀlaren skulle slÄs ut. Det Àr dÀrför viktigt att Bornsjön hÄller en god vattenkvalitet. Under de senaste Ären har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försÀmrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. NÀr en sjö Àr övergödd uppstÄr ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist.
Kommunikation med musik och tecken : en experimentell studie med vuxna om inlÀrning av Tecken som AKK med stöd av musik
Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.
UtvÀrdering av patientens postoperativa smÀrta, illamÄende och informationsbehov efter införandet av en ny dagkirurgisk modell
Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.
Företagskultur - handling sÀger mer Àn tusen ord
TÀnk er en 93 meter hög före detta soptipp istÀllet för höga alptoppar och fjÀll. FörestÀll er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istÀllet för vÀrmestugor och fjÀllrestauranger. TÀnk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istÀllet för ortens afterskistÀlle. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istÀllet för högfjÀllshotell och fjÀllstugor. Tunnelbana och spÄrvagn istÀllet för lÄnga tÄg- och bussresor.AnlÀggningen vi beskriver Àr en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken VÄrat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som Àr inblandade.
Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma : en intervjustudie med skolsköterskor i Stockholms lÀn
SammanfattningSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frÄgestÀllningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka Àr de förebyggande insatserna mot övervikt pÄ skolan och pÄ vilket sÀtt Àr skolsköterskan involverad i dessa? Hur anvÀnder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och Àr dessa tillrÀckliga? Vilka förutsÀttningar har skolsköterskan gÀllande överviktsarbetet i skolan?Metoden vi anvÀnt Àr halvstrukturerade intervjuer med Ätta skolsköterskor i Stockholms lÀn. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem Är som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in pÄ diktafon.