Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv
En studie av Stockholms energisystem
Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år. Denna last användes sedan vid undersökningen av kontorslokalernas påverkan på energisystemet och vid inkopplingen av en absorptionskylmaskin i Farsta företagsområde.Undersökningen visade att det i vissa delar av Stockholms södra och centrala fjärrvärmenät finns en viss möjlighet att använda absorptionskylmaskiner för produktion av kyla. Lönsamheten för dessa ökar med ett höjt elpris och ökat underlag av billig värme från kraftvärmeverk. Undersökning av kylproduktion i Farsta företagsområde visade att bäst lönsamhet gav en kombination av absorptionskylmaskin och eldriven kompressorkylmaskin. Maskinerna används ungefär hälften av årets timmar vardera och gav en vinst på 2,9 MSEK i nuläget och 3,7 i framtidsscenariot över 10 år. Utsläppen av koldioxid minskade med 130 ton i nutidsscenariot och 180 ton i framtidsscenariot per år på grund av den ökade elproduktionen som absorptionskylmaskinen gav underlag för i kraftvärmeverken ibland annat Högdalen.Att installera absorptionskylmaskiner i de befintliga fjärrkylanäten är i dagens system inte lönsamt då tillgången på billig värme är för liten och maskinerna skulle producera under för få av årets timmar. Konkurrensen från frikylaproduktionen gör att värmen måste vara väldigt billig för att absorptionskylmaskinerna ska producera.