AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.

GymnasielÀrarnas syn pÄ laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade Àmnen.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

I vÄr vardag möter vi stÀndigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikÀmnet och dÀrför Àr det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstÄ hur elever tÀnker och resonerar nÀr de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolÄr 3 gÄr tillvÀga nÀr de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar pÄ elevers val av lösningsstrategier, i vilken utstrÀckning laborativt material anvÀnds, samtidigt som en jÀmförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda pÄ detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever anvÀnder flera olika lösningsstrategier och Àven kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudrÀkning och laborativt material.

Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolÄr F-6. Den inledande frÄgestÀllningen Àr vad laborativ matematik innebÀr. Vidare har jag undersökt hur lÀrare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssÀtt har för lÀrandet.Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frÄgan vad laborativ matematik Àr och vilken betydelse det laborativa arbetssÀttet har för lÀrandet. HÀr finns Àven en beskrivning av det laborativa arbetssÀttets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lÀrare. Litteraturen visar att laborativ matematik Àr nÀr eleverna fÄr göra nÄgot med sina hÀnder och sina kroppar.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka anvÀndningen av laborativt material i matematikundervisningen i Ärskurs 1. Vi har begrÀnsat studien till att undersöka omrÄdet aritmetik. Vidare Àr syftet med undersökningen att ta reda pÄ hur anvÀndningen av laborativt material kan pÄverka inlÀrningen av matematik. Vi vill Àven se hur processen ?FrÄn konkret till abstrakt? sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ?Litteraturöversikten? (Se s8) presenteras olika forskningsresultat pÄ omrÄdet laborativ matematik kring tillgÄngen, förvaringen och anvÀndningen av laborativt material.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga Àmnen pÄverkar elevernas lÀrande pÄ gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning pÄverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. BÄde kvantitativa och kvalitativa mÀtningsmetoder anvÀndes i undersökningen sÄsom observation, enkÀt och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som gÄr första Äret pÄ teknikprogrammet. Resultatet visar att bÄde styrda och öppna laborationer har sina fördelar.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssÀtt kan öka elevernas förstÄelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i Ärskurs sex under tidsrymden av sju veckor i tvÄ skolor, den ena i PiteÄ den andra i Kalix kommun. Under vÄra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner dÀr eleverna sjÀlva fick laborera kring förutbestÀmda experiment. Som mÀtinstrument anvÀnde vi oss av tvÄ kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta sÄ baserade vi Àven vÄrt resultat pÄ elevintervjuer.

Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.

Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.