En studie om det laborativa materialet i brÄkundervisningen utifrÄn elevernas perspektiv Författare: Ruzica Pajic Syftet med denna studie Àr att uppnÄ en djupare förstÄelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv pÄverkas i Ärskurs 6 utifrÄn hur laborativt material anvÀnds i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lÀrande och hur den skildras utifrÄn kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jÀmförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för anvÀndning av laborativt material i skolan.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om matematiksvÄrigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var Àven att finna ny kunskap om olika arbetssÀtt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjÀlp av att lÄta pedagogerna skriva berÀttelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis anvÀnt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevers matematiska svÄrigheter. Det kan vara allt ifrÄn den kognitiva förmÄgan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna mÄnga tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. NÄgra spÀnnande förslag finns under sammanfattande avslutning dÀr de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

 SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det Ă€r som pĂ„verkar lĂ€rare att anvĂ€nda eller inte anvĂ€nda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med Ă„rskurs 3.Laborativ matematik innebĂ€r i detta arbete matematiklektioner dĂ€r lĂ€rare och elever tar hjĂ€lp av nĂ„gon form av konkret material, bĂ„de vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstĂ„ och lösa problem inom Ă€mnesomrĂ„det matematik.Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av enkĂ€ter till elva lĂ€rare i förskoleklass till Ă„rskurs 3 pĂ„ tre olika skolor i en och samma kommun.Resultatet visar att samtliga av de lĂ€rare som svarade, alltid eller nĂ€stan alltid anvĂ€nder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska omrĂ„den detta sker Ă€r varierande.Varför lĂ€rare i denna undersökning anvĂ€nder laborativt material eller inte pĂ„ en lektion pĂ„verkas inte av vilken utbildning de har eller om de har nĂ„gon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur lĂ€nge lĂ€rarna har undervisat, utan detta beror enligt lĂ€rarna sjĂ€lva pĂ„ andra faktorer sĂ„ som: elevens förstĂ„else, tron pĂ„ metoden, intresse/attityd hos lĂ€rare och elevers, tid/lektionens lĂ€ngd och gruppstorlek.Knappt Ÿ av lĂ€rarna har deltagit i nĂ„gon form av vidareutbildning i matematik. Alla lĂ€rarna som svarade ansĂ„g dock att det laborativa materialet Ă€r sjĂ€lvklart och nödvĂ€ndigt för att eleverna ska fĂ„ en djupare förstĂ„else, dĂ„ materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. LĂ€rarna ansĂ„g ocksĂ„ att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lĂ€r med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lĂ€ttare, matematiken blir Ă€ven roligare. .

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Denna studie riktar sig till lÀrare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Syftet Àr att fÄ en klarhet i om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien Àr en litteraturstudie dÀr forskares resultat presenteras och jÀmförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, dÄ syftet i artiklarna mÄste stÀmma överens med vÄrt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn pÄ nyckelbegreppen som vi har.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare Är anvÀnder elevernas erfarenheter frÄn sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de anvÀnder för material i sin undervisning..

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, tvÄ- och treÄringar i förskolan. Genom att studera smÄ barn och den fysiska miljö de befinner sig i pÄ förskolan har vi undersökt vad som pÄverkar om samspel uppstÄr eller uteblir. Den frÀmsta frÄgestÀllningen har varit ?pÄ vilket sÀtt Àr förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i Äldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt lÀromedel anpassat för att kunna anvÀndas med 5- och 6-Äringar och lÄta pedagoger utvÀrdera detta. Det laborativa lÀromedlet, kallat ExperimentlÄdan, har rört Àmnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap pÄ ett tidigare stadium Àn vad som idag Àr vanligt. Medverkande pedagoger fick anvÀnda sig av det laborativa materialet och utvÀrderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svÄrt att förstÄ vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lÄgstadiet.En slutsats Àr dÀrför att man kan minska pÄ den teoretiska delen i det laborativa materialet och istÀllet lÄta barnen fokusera pÄ experimenten..

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare Är Àr lÄgt. Undervisningen Àr alltför lÀroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning dÀr sÄdant som diskussioner om matematikens anvÀndning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingÄr. Ett sÀtt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete Àr bland annat att ta reda pÄ hur mycket lÀrarna anvÀnder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssÀttet. Resultatet av studien bygger pÄ en enkÀtundersökning bland matematiklÀrare och nÄgra intervjuer med matematiklÀrare som arbetar laborativt.NÀstan alla av de lÀrare som besvarat enkÀten arbetar laborativt men det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser i vilken utstrÀckning lÀrare i allmÀnhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkÀter var mycket lÄgt.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka det laborativa arbetssÀttet i skolan utifrÄn ett lÀrarperspektiv. NÀr och hur kan man anvÀnda laborativa material för att förbÀttra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frÄgor med hjÀlp av lÀrarintervjuer. Resultatet visar att lÀrarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebÀr att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i lÀromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer Àr lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och redogöra för hur grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 anvÀnder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lÀrarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet frÄn intervjuerna visar att lÀrarna upplever att ett laborativt arbetssÀtt leder till att befÀsta begrepp, öka förstÄelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger ocksÄ möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som Àr konkret och det som Àr abstrakt.