Tiokamraterna och tiotalsövergÄngen Àr en viktig del i matematikundervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att eleverna ska befÀsta begreppen tiokamrater och tiotalsövergÄngen. För att ta reda pÄ detta har vi lÀmnat en enkÀt till verksamma pedagoger. Vi har Àven gjort en elevstudie av elever i skolÄr 2. Resultatet av vÄra undersökningar visar att nÀr tiokamraterna Àr befÀsta och automatiserade hos eleven, blir matematiken lÀttare nÀr det gÀller större tal som medför tiotalsövergÄng.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgÀnglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det sÀrskilda boendet sÄsom förskola och trygghetsboende, för att skapa mÄnga olika typer av mötesplatser, bÄde inom den enskilda mÄlgruppen, för anhöriga och över generationsgrÀnserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att lÄta de Àldre vara fortsatt integrerade i samhÀllet och uppleva en meningsfull vardag Àven om man skulle ha det svÄrare att ta sig ut pÄ egen hand..

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

This examination report is a part of a program for Industrial organisation and Economics with specialization in Logistics and Management at Jönköping University. The report contains an analysis of the internal material handling at Kongsberg Automotive, and also an improvement proposal for a new material handling system.The aim with the report is to find a better material handling system and also make an analyse of the existing system. The goal is to shorten the distance for the operators when they order material, and also to increase the productivity.The investigation methods for the report have for the most part consisted of observations and interviews of key-persons who daily work in the production. During some time the actual material handling-system has been observed and some shortcomings have been discovered, and these are also discussed in the report.The shortcomings that have been discovered are for once the indistinct signal that should signal need of material in the production. Some other activities have also been discovered that does not bring any value into the final products.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lÀrare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade Àven finna de faktorer som ansÄgs vara de största utmaningarna under det första Äret. För att söka svar pÄ dessa frÄgor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lÀrare som tjÀnstgjort i ca ett Är. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sÀtta mig in i Àmnet samt att se vad forskning pÄ omrÄdet tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lÀrare upplever det sociala arbetet som pÄfrestade.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svÄrigheter för eleverna, framförallt i sprÄk.Vi har Àven genomfört en undersökning pÄ en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svÄrigheter och vilka svÄrigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror pÄ att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att fÄ en inblick i hur man kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, och Àven tipsa andra om hur man kan gÄ tillvÀga.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elever, genom att anvÀnda undersökande och experimentellt arbetssÀtt inom Àmnet kemi, kan öka sin kunskap och förstÄelse inom brandsÀkerhet. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ separata klasser med totalt 45 elever. Lektionerna varvades med laborationer och teorigenomgÄngar. Vi anvÀnde oss av samma enkÀt vid tvÄ olika tillfÀllen för att se om elevena lÀrt sig det vi ville. Resultatet visade att elerverna hade tagit till sig kunskaper genom att arbeta pÄ ett undersökande och experimentellt sÀtt.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lÀrare, som undervisar i de tidigare Ären, har med matematiklÀxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lÀrares syften med matematiklÀxor och hur de relaterar lÀxorna till den övriga matematikundervisningen. LÀrarna Àr ansvariga för matematikundervisningen och undervisar frÄn Ärskurs ett upp till Ärskurs fem. Resultatet av studien Àr att alla lÀrarna valt att ge lÀxor och att syftet i huvudsak Àr att eleverna ska befÀsta kunskap. Vi har Àven kommit fram till att lÀrare som arbetar laborativt med sina elever Àven ger laborativ lÀxa och de som arbetar lÀroboksstyrt ger lÀxor tagna direkt frÄn lÀroboken..

I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklÀrare samt om och hur de arbetar med minnestrÀning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lÀrare, frÄn runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lÀgre Ärskurserna. Dessa lÀrare har i sin tur olika examensÄr och olika utbildning frÄn olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att arbetsminnet inte bara Àr viktigt för elevers matematiska förmÄga utan för deras skolframgÄng som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar sÄledes inte bara för att koncentration och uppmÀrksamhet ska riktas Ät rÀtt hÄll utan Àven för att kunskap ska kunna lagras i lÄngtidsminnet.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ laborativ matematik i undervisningen, om de sÄg en kunskapsutveckling hos eleverna nÀr de arbetade laborativt samt om de sÄg nÄgra fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrÄn tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna Àr alla ÀmneslÀrare i matematik och undervisar i Àmnet i varierande Ärskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i nÄgon utstrÀckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svÄrt att definiera dÄ arbetsmetoden kan innehÄlla mÄnga olika saker.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.