Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate childrenÂŽs learning and examine what determines the choice of educational materials.

Sammanfattning:Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka material/ hjÀlpmedel som anvÀnds för att hjÀlpa barnen med koncentrationssvÄrigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjÀlpmedel.MetodFör att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkÀt.WebbenkÀten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en sÀrskoleverksamhet.ResultatResultatet av enkÀten visade att pedagogerna anvÀnde olika fÀrdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansÄg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.Betydelse för lÀraryrketMin förhoppning Àr att denna undersökning ska hjÀlpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lÀttare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning Àr ocksÄ att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gÀllande hjÀlpmedel för barn med behov..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om barn och pedagoger anvÀnder tredimensionella material pÄ tvÄ förskolor. VÄrt intresse för skapande material uppstod dÄ vi gick sidoÀmneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, dÄ vi sjÀlv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom vÄra diskussioner inom Àmnet blev vi intresserade av att ta reda pÄ om dessa material fanns ute pÄ förskolorna. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med Ätta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss frÀmst pÄ Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. VÄr slutsats Àr att tredimensionella material finns ute pÄ förskolorna, men att de sÀllan anvÀnds.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Syftet med utvecklingsarbetet var att bearbeta lÀst skönlitteratur genom boksamtal för att studera om eleverna upplever att deras lÀsförstÄelse utvecklas, samt att undersöka hur de uppfattar denna arbetsmetod. Utvecklingsarbetet utfördes i grundskola, gymnasieskola samt vid en folkhögskola under en nio veckor lÄng praktikperiod. Eleverna lÀste flera skönlitterÀra texter som sedan bearbetades i boksamtal. I slutet av perioden gjordes djupintervjuer med nÄgra elever som berÀttade vad de lÀrt sig och hur de upplevt bokbearbetningen. Analysen av boksamtalen och resultatet av djupintervjuerna pekade pÄ att elevernas lÀsförstÄelse utvecklades genom detta arbetssÀtt.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Avsikten med den hÀr studien Àr att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger vÀljer att omorganisera förskolorna de arbetar pÄ, frÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förÀndringsarbetet till Äldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller tvÄ Äldersgrupper pÄ avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kÀrna pÄverkas av ÄlderssammansÀttningen, nÀmligen barnen. Datainsamlingarna bestÄr av djupintervjuer med fem förskollÀrare och en barnskötare. Resultatet visar pÄ vÀldigt nöjda pedagoger som ocksÄ framhÄller barnen som de största vinnarna till Äldersindelade barngrupper.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

VÄta kopplingar anvÀnds i automatiska transmissioner för att överföra vridmoment. De primÀra komponenterna i en vÄt koppling Àr de oljesmorda pappersbaserade friktionslamellerna och separationslamellerna gjorda av stÄl. Volvo Construction Equipment (Volvo CE) utvecklar och bygger automatiska powershifttransmissioner med vÄta kopplingar till sina anlÀggningsmaskiner. Volvo CE och LuleÄ Tekniska Universitet (LTU) bedriver tillsammans forskning om vÄta kopplingar som involverar pappersbaserade friktionsmaterial. De tvÄ vanligast förekommande materialen i produktion, i detta examensarbete benÀmnda som material A och B, testades i en testrigg pÄ LTU.

SammanfattningEffekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer.Till dagens datum rÄder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast anvÀnder kostrestriktioner ÄterfÄr sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden trÀning som involverar stora som smÄ muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en inblick i vilket eller vilka material och arbetssÀtt som anvÀnds kring sprÄklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville ocksÄ fÄ kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssÀtt pÄ. Att fÄ en fördjupad förstÄelse för speciallÀrares och specialpedagogers roll i arbetet kring sprÄklig medvetenhet var Àven nÄgot vi ville uppnÄ. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollÀrare, 2 speciallÀrare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frÄgorna. Samtliga informanter angav att de anvÀnde sig av ett eller flera material och de som frÀmst anvÀndes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt SprÄk- och mattelekar med Mamma Mu.