39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Denna studies syfte är att belysa hur kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrånteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frånolika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotrepersoners enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- elleryrkesförberedande program.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

Det är vanligt att djur i fångenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vävning. Dessa typer av beteenden är vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan även ses hos sällskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem både för djuret själv men även för ägaren. Många studier har genomförts där det fokuserats på vilken effekt miljön har, både på uppkomsten av beteendet men även på om omgivningen kan användas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns påverkan, men också genetiska förutsättningar, välfärd och om avel mot ett stereotypt beteende är att rekommendera.

The diocese of Gothenburg has been labeled conservative on the question of gender equality. Therefore, this study aims to examine gender equality among employees in a Swedish church within the diocese of Gothenburg, and how this church and their employees work with this question in 2024. The study focuses on stereotypical gender roles and how they are reproduced in this church. The question on LGBTQ+ people in the church of Sweden is also touched upon since it is closely related to gender equality and stereotypical gender roles. The study argues that men and women in this specific church have a different way of approaching and talking about gender equality.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, specialisering 2Ht 2011Handledare: Anna Lyngfelt.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska känslor och att detta medför en positiv utvärdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter från en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkät innehållandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. Mätinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar användes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gällande de empatiska känslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

Bakgrund: Lidande är den mest centrala känslan för patienten och kan orsakas av en förlust av människans själv. Den lidande människans livsvärld är inte den fysiska värld hon lever i utan världen som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande människan uppfattar varandra som unika individer är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska äga rum. Historisk sett har vårdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men männen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstånd från samhället och många barriärer för män i omvårdnaden.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? musik.

Genusfrågor när det gäller filmer och böcker har varit omdiskuterat i samhället, liksom genusfrågor i förskolan. Forskare har gjort en del studier om hur vuxna ställer sig till detta, men desto mindre om vad barn tänker kring könsroller och könsmönster. Syftet med denna studie är att undersöka barns föreställningar kring olika sagokaraktärer utifrån ett könsperspektiv samt synliggöra hur dessa pedagogiskt kan utmanas i förskolans likabehandlingsarbete. De problematiseringar som studien tar sin utgångspunkt är i: Vilka föreställningar uttrycker barnen med koppling till olika sagokaraktärer? Hur kan dessa förstås utifrån ett könsperspektiv? Vad finns det för könsöverskridande utsagor i materialet som kan utmana stereotypa könsrollsmönster i förskolans likabehandlingsarbete? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på en kvalitativ studie där vi intervjuat barn.