Sök:

Stereotypt beteende ? arv och miljö


Det är vanligt att djur i fångenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vävning. Dessa typer av beteenden är vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan även ses hos sällskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem både för djuret själv men även för ägaren. Många studier har genomförts där det fokuserats på vilken effekt miljön har, både på uppkomsten av beteendet men även på om omgivningen kan användas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns påverkan, men också genetiska förutsättningar, välfärd och om avel mot ett stereotypt beteende är att rekommendera. Att avla mot stereotypier är fullt möjligt, då det finns genetiska faktorer som påverkar om en individ kommer att utveckla beteendet eller inte. Miljön har dock en väldigt stor inverkan på beteendet och även om generna finns där behöver inte beteendet uttryckas om individen vistas i en tillräckligt bra miljö. En berikad miljö kan förebygga uppkomsten av ett stereotypt beteende och det kan även minska ett redan etablerat beteende. Stereotypa beteendet kan korrelera med andra egenskaper, vilket är viktigt att ha i åtanke innan selektion mot stereotypi sker. Att ett djur uttrycker stereotypa beteenden bör inte användas som en självklar indikator på att djuret lider av dålig välfärd, och att förhindra djuret från att uttrycka detta beteende när det väl är stadgat hos djuret kan i sig leda till problem.

Författare

Linda Eriksson

Lärosäte och institution

SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..