Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt som de nationella genusmålen i den verksamma läroplanen Lpo94 har implementerats i två enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare på Barn- och Ungdomsavdelningen och två biträdande rektorer i två valda skolorna.Våra teori har bestått av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg såsom reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi använt oss av är diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmålen som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden på kommunal såväl som lokal nivå. Även i det fall där man inte har något medvetet genusarbete så har man tillgång till en genusmässig begreppsapparat.

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick.

Syftet med uppsatsen är att studera kommunfullmäktige i Luleå utifrån analysmodellen 3R ? Representation, Resurser och Realia ? för att se huruvida man kan betrakta det som jämställt eller inte. Representation ser över den kvantitativa fördelningen mellan kvinnor och män, resurser tittar på hur pengar och tid är fördelade mellan könen och realia är resultatet av de två första R:en och visar vilka normer som styr verksamheten. Den feministiska teorin bidrar till att motivera analysen, det kvinnliga deltagandet i politiken motiveras av den norska statsvetaren Helga Hernes med rättviseprincipen, att kvinnor är en resurs och har andra intressen än män som måste komma till tals inom politiken. För att få analysmaterial genomförs observationer och enkätundersökning inom kommunfullmäktige i Luleå.

I ungdomsåren skapar vi grunden för de värderingar vi bär med oss resten av livet. För att fylla ett samhälle med deltagande, kunniga och tillitskännande medborgare är det med andra ord viktigt att introducera dessa värden redan i ungdomsåren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara på huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Syftet med denna studie har varit att undersöka de svenska politiska partiernas åsikter gällande den förstärkning av personvalsinslaget som infördes år 1998 samt att fastslå hur dessa ställer sig gentemot en ytterligare reformering av valsystemet. Valreformer är historiskt ett politiskt område inom vilket det förekommit stora motsättningar enligt den traditionella ?höger vänsterskalan?. I studien analyseras huruvida dessa kvarstår efter den senaste reformen. För att ytterligare studera partiernas åsikter har dessa även analyserats i enlighet med Grid-Group teorins analysverktyg.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och Statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn.

The aim of this Master's thesis is to examine the ways in which culture and cultural policy are being articulated in the process of Lund's application to become Sweden's European Cultural Capital of 2014.I have used Dorte Skot-Hansen's three cultural political rationalities: the humanistic-, the sociological- and the instrumental rationality, as well as and Jenny Johannisson's extension of those into three cultural-political discourses, as sensitizing concepts in my analysis. The questions raised are: How are the three rationalities/discourses articulated in the chosen central documents and in the process surrounding them? Which themes and arguments dominate the chosen documents?The main objects of my study have been four texts that have been produced in the applicationprocess: a Prestudy, a Plan of action, a Broschure and a Cultural policy. Along with them local political protocols, newspaper articles and other related material have been used. The research method applied was a qualitative eclectical textual analysis with emphasis on the content and on tracing the way the rationalities were expressed in the material.The rationalities were all found to be articulated in the four texts.

När skollagen reviderades 1995 fick jämställdhet en mer framträdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsättningar att bedriva jämställdhetsarbete är mycket olika. Staten har uppmärksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Målet var att det år 2004 skulle finnas minst en utbildad lärare/pedagog i varje kommun.

Den problembild som denna uppsats uppmärksammar är den att studenter vid Luleå tekniska universitet i hög utsträckning väljer att flytta från Luleå efter avslutade studier. Syftet med denna uppsats är att utvärdera Luleå kommuns policy gentemot studenterna vid Luleå tekniska universitet (LTU) för att dels undersöka om policyn grundas på migrationsteori, samt om målet med policyn uppnås. I uppsatsen kommer Vedungs interventionsteori att användas som redskap för att synligöra hur kommunens policy är tänkt att fungera. Vid undersökningen av hur policyn är konstruerad kommer Luleå kommuns policy, migrationsteori och studenters åsikter att sättas samman med interventionsteori som grund för att visa hur de olika delarna är tänkt att påverka varandra för att policyn ska få väntat resultat. Den metod som använts är dels en litteraturstudie angående ämnet migration för att undersöka vilka faktorer som påverkar människor att flytta eller stanna.

Det svenska samhället har under lång tid varit väldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i två delar. En del var rent empirisk där det skulle undersökas om Sverige är beroende av andra länder i sådan utsträckning att det utgör ett hot mot statens säkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och säkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mån neorealismen och interdependensteorin hade något förklaringsvärde vad gällde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.

The purpose of this study is to analyze how the parties (USA, Great Britain, UN and the European Union) legitimize their intervention in Bosnia-Herzegovina as seen from without the conceptions of sovereignty and intervention. USA and the UN have legitimized their intervention on security reasons. The American president, George W. Bush, claimed that democracies never engage in war with each other and that democracies were prosperous just because they were democracies. According to the president, that is why it is important to democratise the whole Balkan region to protect the international community from terrorism which grows in unstable and undemocratic states.

Efter den 11 september 2001 förändrades vårt sätt att se på världen.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot Genèvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fånglägren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet i en tid av osäkerhet till sin spets. Framstående akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr är ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns grund för ett rättfärdigande av tortyr och andra typer av brott mot mänskliga rättigheter. För att uppnå mittsyfte användes följande frågor:1.) Kan man rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rättfärdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillåtas i syfte att bevara den nationella säkerheten?Valet av teori föll på realismen då den behandlar de internationella relationerna och staternas ständiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mänskliga rättigheter och då även tortyr rättfärdigas bl.a.

Efter att en kvinna i Piteå dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nätverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. Nätverket brukar även kallas för Piteåuppropet. Syftet med denna uppsats är att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel på en lyckad organisering. Min hypotes är att de män som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivå av social kapital. För att testa denna har jag ställt upp tre frågeställningar.

Uppsatsen har behandlat politiska karriärer i Luleå kommun och på vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Den går ut på att inom ett fält, som är ett socialt sammanhang där individer konkurrerar om någonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fältet. Ett kapital är vad som helst som tillskrivs ett värde av de ingående aktörerna i fältet. Habitus är de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det är detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.