Piteåuppropet
en studie av initativet bakom det manliga nätverket i Piteå
Efter att en kvinna i Piteå dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nätverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. Nätverket brukar även kallas för Piteåuppropet. Syftet med denna uppsats är att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel på en lyckad organisering. Min hypotes är att de män som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivå av social kapital. För att testa denna har jag ställt upp tre frågeställningar. Hur ser det sociala kapitalet ut på kommunnivå i Piteå? På vilket sätt agerade männen bakom initiativet när kvinnan i Piteå dödades och ett policyfönster öppnade? Var nätverket bakom initiativet rikt på socialt kapital? Piteandan är en benämning för den identitet som sägs karaktärisera pitebon. Jag anser att denna anda är jämförelsebar med den medborgaranda Robert Putnam menar ger invånarna en högre nivå av socialt kapital. Jag har jämfört andelen egna företagare, lokaltidningarnas hushållstäckning och valdeltagandet i Piteå med grannkommunen Luleå. I samtliga fall låg Piteå på en högre nivå än Luleå och det indikerar att Piteå har en hög nivå av socialt kapital. När kvinnan i Piteå dödades ökade möjligheterna att få upp en fråga på dagordningen, enligt John Kingdon, öppnades ett policyfönster. När det öppnas måste en policyentreprenör agera och jag menar att initiativtagarna var sådana entreprenörer. De var villiga att investera sina resurser i kampen för kvinnofrid. För att kunna agera framgångsrikt måste en policyentreprenör ha ett nätverk med en hög nivå av socialt kapital. Detta är nödvändigt eftersom denna typ av kapital inte ligger hos den enskilde individen, enligt Nan Lins definition av begreppet, utan något som är inbäddat i individernas relationer. Ronald Burt har utarbetat en modell som visar på sambandet mellan ett nätverks struktur och socialt kapital. Enligt den modellen har ett maximalt presterande nätverk tillslutenhet inom gruppen samtidigt som aktörerna har relationer som spänner över strukturella hål. Genom intervjuer kan jag konstatera att initiativtagarna hade ett sådant nätverk och slutsatsen blir därför att de hade ett nätverk med en hög nivå av socialt kapital. Svaret på de tre frågeställningar jag ställt upp leder till att jag kan bekräfta min hypotes. Männen som agerade hade en hög nivå av socialt kapital vilket möjliggjorde den lyckade organiseringen.