Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer.

Dyslexi innebär problem med att läsa och skriva. Problemet är vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn beräknas ha dyslexi. Dyslexi är ett funktionshinder som ofta leder till ohälsa hos skolbarn. Ohälsan är svårtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptäcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken på ohälsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som påverkar ohälsan.

Bostadsanpassningar och att skriva bostadsanpassningsintyg utgör en del av arbetsterapeuters dagliga arbete inom kommunal hemsjukvård. I takt med att befolkningen blir allt äldre och bor kvar längre i sina ordinära boende ökar denna del av arbetsterapeutens arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande. Författarna använde sig av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna utfördes inom hemsjukvården i fem kommuner från mellersta till södra Sverige.

Detta examensarbete handlar om hur närvaron på sociala medier ser ut för svenska morgonprogram på radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien är till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men också att lära att det inte bara är att skriva några inlägg ibland utan att det krävs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data från sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som därefter jämförs i diagram. Med en utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvåvägskommunikation tittar författarna närmre på hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av narratologisk teori, om hur berättandet är kon-struerat, visa på hur en berättelse är skriven. Uppsatsen visar att man med den narratologiska teoribildningen kan analysera och beskriva hur en författare valt att skriva ner sin berättelse och hur den är konstruerad. Jag gör antagandet att man med ledning av en narrativ studie av en berättelse från en erkänd god författare, Torgny Lindgren, kan finna stöd för hur en berättelse, Ormens väg på hälle-berget, är konstruerad. Studien visar i god utsträckning på hur författaren gått tillväga när han skrivit ner sin berättelse från den grundhistoria som en gång får anses ha inträffat. Studien visar även hur författaren har stuvat om i tiden och hur författaren hanterat tidsordning.

Olika tider och samhällen har olika krav på god läsfärdighet. I vårt informationssamhälle är kraven på god läsfärdighet stora. Skolan har ett mycket stort ansvar för att barnen lär sig att läsa och skriva. Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka förebyggande åtgärder mot lässvårigheter som förekommer, vilka kunskaper pedagoger har om läsinlärning och lässvårigheter, hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt hur pedagoger stödjer elever som är i lässvårigheter. Vår litteraturgenomgång visar att pedagogerna bör behärska många metoder och arbetssätt och ha kunskaper om barns språkutveckling och om språklig medvetenhet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssätt inom matematik i skolår 1 kan se ut samt ta reda på huruvida arbetssättet påverkar elevernas attityder till ämnet. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer i två klasser i skolår 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssätt samt intervjuat lärarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna får undersöka och prova sig fram, ofta med hjälp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna får möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna ges redan färdiga generaliseringar av läraren och/eller matematikläroboken och att de därefter får öva på att tillämpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gäller elevernas attityder så relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen såsom läsa, skriva och räkna medan andra härleder matematik till matematiklektionerna och deras innehåll.

Gör emotioner en spelupplevelse bättre? Jämfört med äldre narrativa medier såsom film och skönlitteratur är spelbranschen ung och anses på många sätt vara mindre sofistikerad ifråga om emotionellt djup. Spel har, till skillnad från film där emotioner väcks genom empati med karaktärer, ofta ett förstapersonsperspektiv vilket gör det lättare att förbättra spelupplevelsen genom att väcka emotioner hos spelaren direkt. I detta arbete syftar emotioner på de av djupare slag som traditionellt sett varit sällsynta inom spel då dessa ofta är primärt gameplaydrivna. Verktyg för att förändra ett spel till att bättre väcka emotioner existerar i form av sätt att skriva vilket gör karaktärer, handling och dialograder djupare och mer intressanta.

Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers förståelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som påverkar förståelsen av dokumenten. Forskningsansatsen är starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgår dels från analys av intervjuer av elever i år två och dels från dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa båda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som står för Elevers Förståelse av sina Skriftliga omdömen. Vid intervjuerna framkom att eleverna förstår omdömena på olika sätt och i olika utsträckning. Förståelsen påverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekräftelse samt deras språkliga förmåga.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det är möjligt för undersökningens informanter att avgöra textförfattares kön baserat på anonyma skönlitterära textutdrag samt att ta reda på hur informanterna avgör detta. Undersökningen består av två delar. Den kvantitativa delen av undersökningens metod, del 1, består av en enkät som 20 informanter svarat på. Undersökningens kvalitativa metod, del 2, består av semistrukturerade personliga intervjuer baserade på fyra informanters enkätsvar. Resultaten visar att 38 % av informanterna i del 1 samt 42 % av informanterna i del 2 angav korrekt kön på textförfattarna.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling.

Vid närmare undersökning upptäckte jag ett fält som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer är utbredd men väldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjänstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjälp av samtalsintervjuer, enkäter och egna observationer ifrån förhandlingar visa på vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjänstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Uppsatsen bygger på den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade småskollärarinnor från Norrköpings småskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan låta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lärarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För några år sedan skänktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lärarinnornas första arbetsår och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken.