Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan pÄ inlÀrning. Undersökningen baserades pÄ texter skrivna av elever frÄn tvÄ hallÀndska grundskolor i Ärskurs 9, samt observation. Skola A Àr en friskola medan Skola B Àr en kommunal skola. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser eleverna frÄn de tvÄ skolorna pÄ klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet? Skiljer sig elevernas uppfattning Ät mellan de olika skolorna? Hur förhÄller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i Ätanke dÄ de skulle skriva sina texter.

Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka och försöka sÀkerstÀlla ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vÄrt syfte har linjÀra regressioner med 5 % signifikansnivÄ utförts, dÀr nollhypotes lyder att det inte finns ett linjÀrt samband, medan mothypotesen lyder tvÀrtom. Regressionsanalys har genomförts med hjÀlp av en databas, som vi skapade sjÀlva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansÄg vi det vara rimligt att anvÀnda oss av portföljvalsteorin, samt att titta pÄ olika typer av risk som en investerare utsÀtts för nÀr den placerar sitt kapital i vÀrdepapper. Vi gÄr igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-vÀrde och CAPM.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

AbstarctVi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser pÄ och upplever den organisationsförÀndring som verksamheten nu genomgÄr. I vÄr studie avser vi att undersöka vÄra berörda respondenters syn pÄ förÀndringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förÀndringar, sÀrskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu stÀllts inför kravet att skriva pÄ kontrakt om obligatorisk utlandstjÀnst alternativt bli avskedade. Denna förÀndring, som innebÀr att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omstÀllning för de flesta anstÀllda. VÄrt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmÄgan att hantera och anpassa sig till denna förÀndring Àr kopplat till flera saker, sÄ som instÀllning till personens uppgift och Älder samt, beroende pÄ hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om elevernas talsprÄk pÄverkar det tidigaskrivandet. VÄra insamlingsmetoder Àr dels en enkÀtundersökning, dels en elicitering. VidenkÀtundersökningen deltog flera lÀrare. LÀrarna kommer frÄn tvÄ olika orter, VÀsterÄs ochStockholm, vilket Àven eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen gÄr iÄrskurs 1 och 2.

Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur klasslÀrare samt specialpedagoger arbetar med elever som fÄtt en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet ocksÄ reda ut pÄ vilket sÀtt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har tvÄ klasslÀrare respektive tvÄ specialpedagoger intervjuats om tvÄ elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck Àr att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslÀrarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos sÄ ofta de fÄr möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi nÀr elever inte nÄr mÄlen i lÀsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka vilken förstÄelse och vilka strategier rektorer har för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter sÄ att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr.

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvÄrigheter i byggbranschen, nÀr det Àr lÀmpligt med varaktiga relationer, hur sÄdana skapas samt vilken samarbetsform som Àr lÀmplig. Aktörernas samarbetssvÄrigheter beror pÄ de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att frÀmja samarbete mÄste parterna skriva lÄngsiktiga avtal sÄ att varaktiga relationer möjliggörs.

Efter att ha gjort nÄgra observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestÀmde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om Àmnet Äret dÀrpÄ. Jag lÀrde mig att pÄ min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den hÀr typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring Àmnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans vÀrld. Med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever frÄn min praktiksola har jag undersökt elevernas syn pÄ det nuvarande upplÀgget för utvecklingssamtal.

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en övergÄng frÄn analog till digital mammografi. I och med att det hÀr Àmnet Àr sÄ aktuellt just för norrbottens lÀns landsting sÄ tyckte jag att det vore intressant att fördjupa sig i Àmnet. Jag ville göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda tekniker nÀr det gÀller strÄldos, bildkvalitet och diagnostisk sÀkerhet. För att uppnÄ mitt mÄl har jag anvÀnt mig av litteraturstudie vetenskapliga artiklar inom det aktuella omrÄdet. DÄ jag skulle skriva om utrustningen anvÀnde jag mig av litteratur och Internet.

Bakgrund: Varje Är drabbas nÀstan var tionde patient av skador under vÄrdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras nÀrstÄende. VÄrdskadorna berÀknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhÀllet sex miljarder kronor per Är. Operationssjuksköterskor liksom all vÄrdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera hÀndelser som kunnat leda till eller lett till vÄrdskada. Syftet med att rapportera avvikelser Àr att dra lÀrdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att hÀndelserna uppstÄr igen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6.  Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.

För att elever i skolan ska kunna inhÀmta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att lÀsa och skriva Àr viktiga redskap för detta ÀndamÄl. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan behöva anvÀnda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhÀmtning. Det hÀr arbetet var en del i ett större projekt pÄ Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förstÄelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvÀrdig utbildning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i grundskolan.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.