Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare arbetar och upplever sprÄk och sprÄkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder till elever med dyslexi.      Mina frÄgestÀllningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att fÄ lÀngre tid pÄ sig, delta i vÀl förberedda lektioner och fÄ muntliga instruktioner. NÀr det gÀller lÀsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lÀtt tappar sjÀlvförtroendet och intresset avtar för att fortsÀtta lÀsa och skriva. En stÀndig oro och Ängest finns. LÀrarrollen Àr viktig dÄ det gÀller att möta eleven pÄ rÀtt sÀtt, anvÀnda olika arbetstÀtt genom att eleven fÄr vara bÄde i smÄgrupper och helklass dÀr den traditionella lÀrarledda undervisningen Àr gynnsam. Resultatet visar Àven att det finns mÄnga och bra hjÀlpmedel för att eleven ska fÄ stöd i sin undervisning vilket överensstÀmmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag lÀst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen sÀger gÀllande elever med dyslexi..

Det har blivit alltmer populÀrt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal mÀnniskor tagit det av fenomenet. Publicering av information pÄ Internet kan innebÀra att vem som helst kan fÄ tillgÄng och detta var en utgÄngspunkt för studiens syfte, som var att fÄ förstÄelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nÄ förstÄelse anvÀndes kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlÀrning i förskoleklass och Ärskurs ett och hur lÀrarna samverkar med varandra vid övergÄngen mellan dessa verksamheter. För att uppnÄ syftet har vi intervjuat lÀrare i bÄde förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och Äsikter kring bokstavsinlÀrning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lÀrarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lÀra sig lÀsa och skriva, dock lyser skolinnehÄllet igenom. Resultatet visar Àven att lÀrarna i förskoleklass och Ärskurs ett arbetar pÄ liknande sÀtt med bokstavsinlÀrning, det visar ocksÄ att lÀrarna inte lÀgger sÄ stor vikt vid övergÄngen mellan Ärskurserna. Dessa tvÄ faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna fÄr arbeta med samma typ av innehÄll under tvÄ Ärs tid.

Denna uppsats undersöker hur den skriftliga sprÄkkÀnslan manifesterar sig hos en grupp sprÄkbrukare. Syftet Àr att studera om den anvÀnda metoden i studien Àr gÄngbar för att kunna ge en inblick i begreppet sprÄkkÀnsla. Som utgÄngspunkt för begreppet stÄr Margareta Westmans uppdelning av sprÄkkÀnslan i tre nivÄer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frÄgestÀllningen i uppsatsen Àr: Vad kan studien sÀga om sprÄkkÀnslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar tvÄ delstudier som utgÄr frÄn kvalitativ respektive kvantitativ metodik.

I mitt konstnÀrskap förhÄller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit sÀrskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara nÀrmare hur jag ser pÄ dem och visa pÄ hur de samverkar.Jag utgÄr frÄn mitt konstnÀrskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pÄgÄende examensarbete. I kapitlet om mina verk framgÄr det att tematiken jag nÀmnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sÄnt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjÀrn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berÀttelse jag söker och lÄta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina förestÀllningar och att lÄta dem möta det jag fascineras av.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Jag har under mitt kandidatarbete gjort en praktisk studie av producentrollen pÄ det Karlshamnsbaserade spelföretaget Black Drop Studios. I denna slutreflektion gÄr jag igenom min egen process under utvecklingen av en spelprototyp av företagets primÀra produkt, plattforms-racing spelet Boingo. Under produktionen har jag som producent verkat för att effektivisera verksamheten och agerat som en resurs för teamet. Jag har haft dagliga möten och individuella samtal med medlemmarna i gruppen, samt kontinuerligt övervakat och utvÀrderat arbetsflödet genom det web-baserade projektledningsverktyget Redmine. Utöver min roll som producent har jag Àven arbetat med marknadsföring och presentation av den fÀrdiga produkten pÄ Game Developers Conference i San Francisco.

LÄg arbetsminneskapacitet hos barn medför ofta svÄrigheter med attlÀra sig lÀsa, skriva, rÀkna och problemlösa. Barnen kan Àvenuppfattas som distrÀa och glömska. Datorstödd arbetsminnestrÀninghar visats förbÀttra prestationer dels pÄ programspecifika ochgeneraliserade arbetsminnestester samt tros pÄverka beteende. Dennastudie utreder huruvida trÀningsmÀngd, mÀtt i antal repetitioner ochtid, pÄverkar trÀningsutfallet. 23 barn med undergenomsnittligarbetsminneskapacitet inkluderades.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ och undersöka barns förestÀllningar och intresse för vÀder. Det viktigaste med vÄrt arbete var inte att lÀra barnen nya saker om vÀder utan mer att barnen skulle fÄ positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att kÀnna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika omrÄdena vi valt: vind, Äska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi anvÀnt oss utav kvalitativ metod, dÀr bÄde barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frÄgor om vÀder och pedagogerna fick frÄgor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lÀrande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor pÄ tvÄ olika förskolor med naturen som nÀrhet.

NÄgot jag som keyboardist ofta brottas med Àr svÄrigheten att spela mÄnga olikaklaviaturinstrument och keyboardstÀmmor samtidigt. Jag har lÀnge försökt hitta genvÀgar ochtekniska lösningar men har aldrig riktigt kÀnt att jag behÀrskar det. I detta arbete sÄ har jag gjorten djupdykning i olika tillvÀgagÄngssÀtt och tekniska lösningar för att spela flerstÀmmigakeyboardarrangemang i en livesituation. Jag försökte Àven att göra reviderade arrangemang dÀrjag spelade alla keyboardstÀmmor pÄ bara ett piano, men med ambitionen att fÄ det sÄ liktoriginalet som möjligt Detta gjorde jag genom att skriva tvÄ lÄtar som jag sedan gjorde tvÄ olikaversioner av, en "multikeyboard version" och en "piano version". Jag spelade in dom tvÄ olikaversionerna pÄ lÄtarna live i studio vilket betyder att jag spelade alla keyboardstÀmmorsamtidigt i en tagning.Detta arbete har gett mig fler verktyg att anvÀnda i mitt musicerande och har gett mig en störreförstÄelse om inte bara mina egna begrÀnsningar, utan Àven min utrustnings begrÀnsningar..

Syftet med detta examensarbete ?UtvÀrdering av övervakningsapplikation DMCG i SL Access? Àr att vara ett underlag för en ny version av programmet. En kartlÀggning av applikationens uppbyggnad, funktionalitet och grÀnssnitt gjordes. Synpunkter och förslag frÄn operatörer som anvÀnder programmet samlades in och sammanfattas i rapporten.Den nuvarande versionen av programmet har ett antal brister i de tre omrÄdena. Detta presenteras i examensarbetet sÄ att SL kan anvÀnda detta för att skriva ett Àndringsförslag till leverantören ERG.