SAMMANFATTNING:Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. Betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting blir viktigt eftersom det pÄverkar den sociala praktiken i frÄga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det pÄverkar deras identitetsskapande. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att empiriskt undersöka hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestÄende av Ätta intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur fem elever som ligger högt pÄ en provÄngestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som lÀser i grundskolans senare Är valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgÀnglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkÀt som mÀter provÄngest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poÀng? valdes ut för intervju.

The purpose with this thesis is to examine how four novels with a trait of confession written between 1996 and 2001 have been received in the Swedish daily press. This is done from a feministic perspective. The study is based on 36 reviews and the method which is used consists of a close-reading of the reviews, where the following questions are asked to the texts: Are there examples of reception in sexual analogies?; Are the novels ascribed a status of universality or are they considered to be something private?; How does the reviewers comment the exposure of the authors themselves and persons close to them?; What does the positive versus negative criticism concentrate on?; How does the reviewers comment the sexual element in the novels? The theoretical framework focuses on how womens literature has been treated in literary criticism and the treatment of the confession novels in the 1970s. The analysis of the reviews has, among many other things, showed that the novels mostly are regarded as something private; that the reviewers for different reasons question the publishing of the novels and that there are things concerning women and sexuality that is not accepted to write about.

Den hÀr genusvetenskapliga uppsatsen Àr en undersökning av hur tvÄ HBTQ-organisationer iIsrael/Palestina konstruerar sig sjÀlva och sina motstÄndsstrategier, utifrÄn förestÀllningar omhomosexualitet, etnicitet och nationalitet, men ocksÄ utifrÄn hur organisationerna förhÄller sig tilloch anvÀnder sig av ett förestÀllt ?VÀst?. UtgÄngspunkten för min undersökning Àr de respektiveorganisationernas engelsksprÄkiga hemsidor. Med idéanalys som metod nÀrmar jag mig mittmaterial utifrÄn nÄgra av de teoretiska diskussioner som förts inom den vÀsterlÀndska akademinkring homosexualitet i Mellanöstern. I resultatet diskuterar jag betydelsen av ett förestÀllt ?VÀst?för de respektive organisationernas sÀtt att skriva fram sina mÄl och verksamheter.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, Àr indirekt och direkt metod. Men dÄ Sverige inte har varit i krig pÄ vÀldigt lÀnge sÄ beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förstÄelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta sÄ försökte jag svara pÄ följande frÄga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att fÄ ett svar pÄ frÄgan sÄ gjorde jag en fallstudie pÄ Operation Desert Storm dÀr jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna anvÀnde mot de olika anfallsmÄlen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur mÄnga anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mÄl.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhÀllet. För att kunna mötasamhÀllet krÀvs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan mÄsteimplementera och utveckla anvÀndande av IT vilket stÀller krav pÄ tekniken, skolan och lÀrarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nÄförstÄelse om hur lÀrare upplever att anvÀnda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nÄ förstÄelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lÀrare som arbetar pÄ en kommunal grundskola som hartillgÄng till IT-artefakter och dÀr lÀrarna efter sin förmÄga i kompetens ochtillgÄng till teknik anvÀnder IT i sin undervisning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 Är, frÄn 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehÄll tvÄ veckor vart tionde Är för att fÄ svar pÄ frÄgor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom Ären och hur bevakningen utvecklats och förÀndrats. Erfarenheter frÄn den kvantitativa delstudien lÄg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie dÀr musikjournalister med lÄng erfarenhet av att arbeta pÄ tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förÀndrats frÄn att tidigare frÀmst ha fokuserat pÄ den klassiska musiken, till att i allt större utstrÀckning handla om modern populÀrmusik. Detta kan förklaras av ett sÀmre ekonomiskt lÀge för Svenska Dagbladet, en pÄgÄende trend i tidningsvÀrlden att skriva alltmer om populÀrkultur, en generationsvÀxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att jÀmföra hur gymnasieelever kan tÀnka kring ondska i förhÄllande till nÄgra vÀlkÀnda filosofernas sÀtt att tÀnka kring ondska. För att kunna ta reda pÄ detta sÄ gjorde vi en undersökningen pÄ tvÄ gymnasieskolor, i tvÄ olika klasser i Ärskurs 3. Metoden som anvÀnds var en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr eleverna fick skriva smÄ uppsatser utifrÄn ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. Resultaten nÄddes genom analyser av dessa uppsatser, och som analysverktyg anvÀndes olika filosofiska tÀnkares syn pÄ ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om nÄgot som de skulle vilja kalla för ondska.

Mellan 1935 och 1975 tvÄngssteriliserades cirka 63 000 svenskar av den svenska staten enligt gÀllande lagstiftning. Denna period i svensk historia kom Äter att uppmÀrksammas bÄde i Sverige och internationellt i augusti 1997 efter att Maciej Zaremba, kulturjournalist pÄ Dagens Nyheter, publicerat flera artiklar om tvÄngssteriliseringarna. Detta resulterade i att staten ocksÄ tillsatte en utredning i frÄgan vilket Àven gav steriliseringsoffren rÀtt till ekonomisk ersÀttning. Flertalet skrifter har publicerats i detta Àmne, de flesta utgivna pÄ 1990-talet. Men hur har dessa skrifter framstÀllts? Tar författaren stÀllning i steriliseringsfrÄgan? I denna uppsats analyseras tre författares framstÀllningar av tvÄngssteriliseringarna, vilka alla Àr utgivna under debatten som startade 1997.

Mitt examensarbete har gĂ„tt ut pĂ„ att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet Ă€r att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport Ă€r att undersöka hur man skriver till en bred mĂ„lgrupp med fokus pĂ„ parametrarna begripligt, lĂ€ttlĂ€st och intressant.Min frĂ„gestĂ€llning:Hur bör en kommun utforma begriplig, lĂ€ttlĂ€st och intressant information om biogas och miljö för en bred mĂ„lgrupp?Jag har anvĂ€nt mig av metoderna mĂ„lgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.UtifrĂ„n de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar pĂ„ texterna.Resultatet Ă€r att jag har fĂ„tt fram svar pĂ„ hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lĂ€ttlĂ€st och intressant text ska se ut. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lĂ€ttlĂ€st och intressant för en bred mĂ„lgrupp.