Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo åren. För dessa projekt gäller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring några aspekter som styrt mitt arbete och som gäller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

Studiens syfte var att synliggöra elevers erfarenheter av att vara i läs- och skrivsvårigheter och lyfta fram det som de upplevt genom åren i skolan, hur deras motivation och självbild påverkats och hur de hanterat sina svårigheter. Syftet preciseras i följande frågeställningar: ? Hur upplever elever i läs- och skrivsvårigheter sin skolsituation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras skolmotivation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras självkänsla?? Hur har eleverna hanterat svårigheterna?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av pedagoger i skolan?? Hur upplever eleverna att de fått hjälp i sina svårigheter?Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats. Analys och tolkning vilar på en hermeneutisk grund där det insamlade materialet analyseras i en process som pendlar mellan helhet och del, teori och empiri, mellan då, nu och sedan för att få en djupare förståelse. I studien användes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som Kvale (2009) menar är ett sätt att förstå teman i den intervjuades värld ur dennes eget perspektiv.

Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer?Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.

Målet med mitt examensarbete var att hitta ett svar om anknytning av elevernas vardag och vardagliga händelser till skolmatematiken kunde bidra till att öka deras motivation och intresse för ämnet när det gäller att lära sig matematik. Undersökningen gjordes på en skola, årskurs 7 i södra Sverige. Skolan ligger i en stadsdel där den svenska språkmiljön är mycket bristfällig och där de flesta av eleverna möter svenska språket endast i sin skolmiljö. Arbetet inleddes med en skriftlig intervju där eleverna fick skriva ner sina tankar om matematiken och en öppen diskussion fördes beträffande elevernas åsikter och upplevelser om matematiklektioner. Under de fem veckorna som projektet pågick arbetade jag fram och genomförde matematikundervisning som var baserat på elevernas vardag. Jag gjorde även kontinuerliga observationer för att upptäcka eventuella förändringar i deras motivation. Projektet slutfördes med en avslutande intervjun. Slutsatsen av intervju samt observationer visade att elevernas motivation hade ökat samt att eleverna upplevde att vardagsanknuten matematik var intressant och lärorik..

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

The number of blogs, from weblogs, are increasing every day. Blogs are also becoming more visible in the public debate as well as the awareness of their existance is rising among politicians and citizens. The aim of this thesis is to answer the question what democratic potential blogs can have. This question will be answered by initially studying the research that exists today about weblogs and democracy. The second part of the analysis consists of a selection of texts from weblogs that touches this subject.

Syfte: Syftet med studien är att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillämpar när de skriver texter inom en 50-poängskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv där eleverna får använda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestående av lärarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad är undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.

Allteftersom makten i viss mån har förskjutits från "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav på demokrati inom governance. När internationella organisationer med tiden får mer makt och inflytande i olika delar av samhället bör dessa också ta mer ansvar för att främja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhällen. I viss mån ställer världssamfundet krav på att nationer ska gå mot en utveckling av demokrati. Varför ställs inte samma krav på governance, som börjar bli allt viktigare i den globala värld vi lever i.

Att bilkörning och alkohol inte hör ihop kan nog de flesta skriva under på. Vad vi kan konstatera via statistik är att förare som åker dit för rattfylla har ökat. I Västerbottens län vid polismyndigheten i Skellefteå påbörjades ett projekt 1999 tillsammans med beroendeenheten samt socialtjänsten som kom att kallas ?Skelleftemodellen?. Den gick ut på att erbjuda personer som gjort sig skyldig till rattfylleri hjälp och stöd att ta itu med sina alkoholproblem.

I kursen Y0001B verksamhetsförlagd utbildning, VFU, skall vi skriva en rapport som beskriver och ger ett förslag till lösning på ett problem hos bolaget Svevia, vår arbetsgivare under praktiken. Ämnet vi valt att jobba med är Svevias slutdokumentation som skall lämnas in till Vägverket region före slutbesiktning av ett utfört jobb. Ämnet valdes bl.a. för att vi upplevde att dokumentationsproblem fanns efter de jobb som vi var med om att utföra under vår praktik, men avgörande var att även rutinerad personal ansåg att detta med dokumentation efter ett vägjobb var problematiskt och kunde underlättas. Så för att underlätta och spara tid på denna dokumentation skapade vi ett färdigt underlag i form av 3 stycken Excel filer som beskriver och sammanfattar vad vägverket kräver i dokumentation efter ett vägjobb.

Högskolan Kristianstad har gamla anor med utbildningar från mitten av 1800-talet men grundades först 1977 i sin nuvarande form. De sista 4-5 åren har högskolan haft planer på att göra en omstrukturering. Förändringsarbetet tog fart förra året och vi blev intresserade av att skriva om de förändringar som pågick. Syftet med uppsatsen var att analysera förändringsprocessen vid Högskolan Kristianstad, samt undersöka hur de anställda påverkades av den. Vi valde att göra intervjuer med de anställda för att få inblick om hur de upplever sin situation.Våra frågeställningar var: Vad var de anställdas syn på omorganisationen?Vad har de anställdas förväntningar varit under processens gång?  Vad har de anställdas farhågor varit under processens gång och vilka motstånd har uppkommit från de anställda under processens gång? Våra slutsatser är bland annat att en förändring är nödvändig på Högskolan Kristianstad, att skolan behöver en stark och tydlig ledning, att det hade varit bra om ledningen hade ett bredare underlag om förändringar i en akademisk miljö.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om.Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..