Datorer och kultur Àr tvÄ saker som inte beblandas i sÀrskiltstor utstrÀckning. Det blir dock mer och mer vanligt attmusik skapas digitalt med hjÀlp av en dator. Olika typerav lyrik Àr dock nÄgonting som fortfarande görs för handoch ?frÄn hjÀrtat?. I denna studie undersöks frÄgan om detÀr möjligt att ta hjÀlp av en dator för att skriva en mjukkonstform sÄ som poesi och lÄttexter.I studien utvecklas en mjukvara för att assistera vid lyrikskrivande.Denna hjÀlper till med att generera text ochförsöker kÀnna av sammanhang.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lÀrarutbildningen. Syftet Àr att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivtrÀning och att bli korrigerade? För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi intervjuat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter delade vi Àven ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera pÄ sitt sÀtt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill dokumentera min kreativa process frÄn första gÄngen jag börja skriva nytt material, till att för första gÄngen framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. HuvudfrÄga: hur fungerar min kreativa process och hur förhÄller jag mig till den? Jag har anvÀnt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt Är. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mÄtt av disciplin och rutiner och försöka hÄlla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt vÄga vara öppen och driva processen framÄt Àven om jag inte riktigt vet vad slutmÄlet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har ocksÄ under arbetet med denna uppsats förÀndrats. FrÄn att vara nÄgot abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella mÀnniskor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gÄva till en uppfattning om att kreativitet Àr en egenskap vi alla har som med rÀtt förutsÀttningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Mitt syfte med detta arbete var att nÄ kunskap hur en skola pÄ Nya Zeeland arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av frÄgestÀllningarna: Hur uppmÀrksammar pedagogerna att en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder pedagogerna nÀr de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Jag ville ocksÄ veta vad pedagogerna hade för tankegÄngar nÀr det kom till ett programmet Reading Recovery, som anvÀnds pÄ mÄnga skolor pÄ Nya Zeeland. Min studie gjordes pÄ en skola pÄ Nya Zeeland. För att besvara mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner dÄ de arbetade med lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur ett arbetssÀtt som Àr inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till lÀsning?, anvÀnds som inkluderande pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i skolans tidigare Är. Vi har Àven fÄtt inblick i hur datorn kan anvÀndas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och lÀsutveckling. TvÄ elever och en lÀrare har intervjuats om och observerats kring hur datorn anvÀnds i den löpande undervisningen. En annan del av vÄrt syfte var att ta reda pÄ hur detta arbetssÀtt pÄverkar elevernas lÀsning och skrivning.

I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras förÀldrar ser pÄ att barnen har fÄtt sin lÀs- och skrivinlÀrning pÄ sitt förstasprÄk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ albanska och sedan successivt slussas in i undervisning pÄ andrasprÄket, svenska. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ om det har gynnat elevernas andrasprÄksutveckling sÄ att det kan leda till bÀttre mÄluppfyllelse för de tvÄsprÄkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 förÀldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och dÀrefter har jag sammanstÀllt elevernas och förÀldrarnas berÀttelser.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barn att lÀra sig att lÀsa och skriva. DÄ vi som blivande lÀrare kommer att arbeta med barns lÀs- och skrivutveckling ansÄg vi det vara viktigt för oss att fÄ en djupare insikt i hur det arbetet gÄr till. Vi vill Àven kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med elevers lÀs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. NÀr vi lÀste kurslitteraturen om barns lÀs- och skrivutveckling sÄ konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bÀst ska och kan lÀra sig att lÀsa och skriva.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilka klassrumssituationer flersprÄkiga elever i Ärskurs 2, upplever att andrasprÄksinlÀrningen blir meningsfull, samt att ta reda pÄ vilken betydelse den kulturella identiteten har för andrasprÄksinlÀrningen.För att söka ett svar pÄ syftet har en kvalitativ intervjustudie av flersprÄkiga elever i Ärskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn pÄ lÀrande. FrÄgestÀllningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andrasprÄksinlÀrningen Àr meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andrasprÄksinlÀrning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter dÀr de sjÀlva fÄr vÀlja innehÄllet och de vÀljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det Àr roligast att lÀsa nÀr de fÄr lÀsa litteratur som de har valt sjÀlva frÄn bokbussen eller hemifrÄn.

AbstractCitatet, "Du Àr duktig pÄ att skriva precis som din bror" Àr hÀmtat frÄn en skrivbok dÀr lÀraren kommenterat en elevs skrivlÀxa. Den hÀr studien behandlar lÀrares reflektioner kring syskonskarans prÀgling i skolmiljön.Syftet Àr att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjÀmförelser görs i skolmiljö. UtifrÄn vÄr valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrÄgor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet.VÄrt resultat har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning. I resultatet framgÄr det att lÀrarna i arbetslagen menar att deras syn pÄ elever kan förÀndras utifrÄn erhÄllen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön.I vÄrt diskussionskapitel kommer studiens frÄgestÀllningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning.Nyckelord: SyskonjÀmförelser, arbetslaget, lÀrarperspektiv, bemötande, information.

Vi har gjort en studie kring lÀsning och skrivande som mestadels har inriktats pÄ barns tankar kring skriftsprÄkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter har för tankar kring meningen med att vara lÀs- och skrivkunnig. HuvudfrÄgorna har kretsat kring varför man bör kunna lÀsa och skriva, samt hur man ska gÄ till vÀga nÀr man lÀser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i Ärskurs tvÄ.

Syftet med studien var att studera Är 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda pÄ vad de sjÀlva kÀnner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frÄgestÀllningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsÀttningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever pÄ tvÄ olika skolor, har vi försökt nÄ ett djupare plan dÀr eleverna fÄtt chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lÀrare ansÄg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna Àr olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de Àven har olika behov. Resultatet pekar pÄ vikten av ett meningsfullt arbete dÀr tydligheten frÄn lÀraren stÄr i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Inger Edelfeldt (1956) and Bengt Martin (1933-2010) are two Swedish writers of different generations. Both of them did, between the years 1968 to 1983, write about adolescent men coming to terms with their homosexuality. Edelfeldt wrote two versions of the same story, with slight but significant differences, the main being different implied readers (adult versus adolescent). Bengt Martin wrote about three young homosexual characters: Joakim, Bengt and Bengt. The story about Joakim is presented as fiction but bears many resemblances with Martin?s autobiography.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.