Saab Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom bÄde den civila och militÀra sektorn. Fokus ligger pÄ flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfÀrisk pÄverkan mm.Hög tillförlitlighet Àr en viktig faktor inom flygburna system. Det innebÀr att diverse strÄltester tillÀmpas pÄ elektriska system och komponenter, exempelvis minnen. Det Àr viktigt att försÀkra sig om att minnena i de flygburna systemen fungerar riktigt och att konfigurationsdata inte förloras.MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att anpassa ett datainsamlingsprogram för minneselektronik, frÄn en redan existerande testutrustning. Arbetsuppgiften innebÀr följande:?LÀsa/skriva till DRAM?Lagra data pÄ moderkortet?Presentera data i LabVIEWTestutrustningen ska kunna lÀsa och skriva till testminnet, lagra data pÄ moderkortet och slutligen presentera data i LabVIEW.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna fÄ personal med förskrivningsrÀtt av FaR, verksam vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utstrÀckning skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Syftet var Àven att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning som fysisk aktivitet pÄ recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken instÀllning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ sju huslÀkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och har lÀmnats ut och samlats in vid samma tillfÀlle. 35 huslÀkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkÀten.Resultat: Resultaten visar pÄ en övervÀgande positiv instÀllning till FaR bland vÄrdpersonalen vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar pÄ att antalet förskrivare ökat vÀsentligt sedan den kartlÀggning som gjordes av FolkhÀlsoenheten 2004.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

I Sverige har en diskussion vÀxt kring förslaget att svenska sjukgymnaster ska ha rÀtt att skriva sjukintyg. Sverige har problem med höga sjukskrivningskostnader som i första hand beror pÄ gruppen patienter med muskuloskeletala problem och fram för allt ryggvÀrksbesvÀr. Sjukgymnaster arbetar genom att förebygga, frÀmja, behandla, habilitera samt rehabilitera problem och besvÀr inom det muskuloskeletala systemet. I Norge fÄr numera manuellterapeuter (sjukgymnaster) och kiropraktorer göra bedömningar av sjukskrivningsbehov och skriva sjukintyg för upp till tolv veckor. I Sverige Àr lÀkaren den enda yrkesgruppen med befogenheten att bedöma behovet av sjukskrivning samt skriva sjukintyg.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning lÄg- och mellanstadielÀrare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ reda pÄ vad som sagts om Àmnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att lÀsa aktuell forskning pÄ omrÄdet. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare i kvalitativa öppna intervjuer dÀr mina huvudfrÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras fÀrdigt lÀromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv bild av att anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sÀttet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara höglÀsning dÀr lÀraren eller eleverna lÀser högt för varandra eller egen tyst lÀsning.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Dagens polisverksamhet har en spÀnnvidd som fÄ andra yrkesomrÄden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjÀlpa och stÀlla till rÀtta kompletteras stÀndigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förÀndras. Avancerad teknisk utrustning kommer till anvÀndning. Yrkesutbildningen anpassas dÀrefter.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Byggbranschen Àr i förÀndring och sÀttet att bygga utvecklas stÀndigt. Dock kritiseras ofta byggbranschen för att vara dÄlig pÄ att utvecklas och inte uppdatera sig i den hastighet som behövs. NÄgot mÄste göras för att snabba pÄ utvecklingen och kanske kan 3D-skrivare vara ett alternativ i framtiden. Detta examensarbete syftar dÀrför till att ta reda pÄ mer om den nya tekniken och dess möjligheter för att kunna förbÀttra byggprocessen.Examensarbetet handlar om att ta reda pÄ vad som finns idag nÀr det gÀller 3D-skrivare och att försöka ta temperaturen pÄ tekniken. Kan man anvÀnda en 3D-skrivare för att skriva ut komponenter eller kanske till och med ett helt hus? Finns det nÄgon som börjat inom byggbranschen? GÄr det att börja anvÀnda 3D-skrivare redan idag?För att ta reda pÄ vad som finns började arbetet med att söka information pÄ internet.

MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att skapa positiv konst som ska hjÀlpa mÀnniskor att börja tÀnka och kÀnna sig mer positiva. För att ta reda pÄ vad som upplevs som positivt i fÀrg, form och motiv utfördes en undersökning pÄ mÄlgruppen. MÄlgruppen bestod av flickor mellan 14 och 18 Är, dÄ de enligt rapporter Àr den grupp i samhÀllet som mÄr sÀmst. I undersökningen fick flickorna titta pÄ 6 stycken olika tavlor, varav 5 stycken var mÄlade med olika positiva inslag i bÄde fÀrg, form och motiv, medan 1 tavla var mÄlad med negativa inslag. Flickorna fick skriva ner hur de upplevde tavlorna och i nÀsta moment fick de sjÀlva skapa nÄgonting med inspiration utav en tavla som de sjÀlva valt.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA 136VÄrterminen 2015Handledare: Charlotta OlvegÄrd.