Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera Stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konStateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konStateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

This study examines the theories about intervention and sovereignty in relation to the world of today, with the raising question about humanitarian intervention in a globalized society.The purpose of this paper is to examine if intervention can be justified in a sovereign state and how it can be justified. The expected outcome is that conclusion can be drawn from the specific case with United Nations intervention in Bosnia and Hercegovina, and what kind of motives they putted up to justify their intervention.Because we are still living in the era of the Westphalia system with the inherited thoughts of state sovereignty, but in conflict with the new ideas of globalization and human rights, it?s of big relevance to look at this topic closer.First of all the reader is presented to the theoretical aspects of state, sovereignty and different kinds of intervention, to become more aware of the complications surrounding the relationship between these conceptions.The method used in this study is a motive analysis with the focus on the motives told by United Nation, to be the reason for the intervention in Bosnia and Hercegovina. The empirical results are based on the reports from United Nations Security Council during the years 1991 ? 1995.The results are that the intervention in Bosnia and Hercegovina can be justified when looking at the theories in relation to the empirical result, with the FN ? charter and the fact of violation against humanitarian law and human rights.One conclusion can easily be drawn, that individual rights are playing a big role in today?s global society and are putting some pressure on the United Nation to look over the rules about humanitarian intervention..

Knäckfrågan som uppsatsen rör sig kring är hur dessa rättigheter skall kunna garanteras när privata globala bolag, som inte har åligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebära risker för medborgarens rätt till tjänligt och tillgängligt vatten till rimlig kostnad, prövas därför.Vilka aktörer har i dagsläget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mänskliga rättigheternas tillämpning i vattenfrågan? För att få kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i ämnet, liksom en jämförande studie mellan Norrtälje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.Konklusionerna är flera: dels att man från kommunalt håll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning är införlivat i ett globalt kommersiellt nätverk av privata aktörer och därför känner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ?överlagring?; dels att även den offentliga makten värnar sin domän i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stärka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mänskliga rättigheter mellan FN-organ, det privata näringslivet, Stater och ideella organisationer..

Sparandedirektivets syfte är att effektivisera beskattningen av ränta på sparande inom EU genom att räntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gäller endast fysiska personer och gränsöverskridande räntebetalningar. Syftet ska uppnås genom ett utbyte av information medlemsStaterna emellan. I stället för att utbyta information kan en medlemsstat välja att ta ut källskatt på ränta och vidarebefordra en viss del av källskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begränsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.

Denna uppsats behandlar nationalism i mångetniska federationer. Inom alla federala system finns en spänning mellan den federala nivån och delStaterna. Denna spänning brukar vanligen beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. Även nationalism i mångetniska federationer kan beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. En vanlig kategorisering av nationalismen är den i kulturnationalism och statsnationalism.

För att nå de säkerhetspolitiska målsättningarna har både enskilda Stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militära maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och användande vid kriser ochkonflikter samordnat med militär planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar på att det inte är de ekonomiska maktmedlen som infriat sändarenssäkerhetspolitiska målsättningar. För att nå de säkerhetspolitiska målen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. Signalvärdet är stort, insatsen är låg i jämförelse medvåldsanvändning och sändaren får ett större urval av handlingsalternativ.

Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt Staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

Efter kalla kriget har den generella hotbilden ändrat karaktär. Stater och samarbetsorganisationeragerar olika mot de nya hoten. Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett sjömaktsperspektiv undersökaoch diskutera hur utvecklingen av de svenska sjöstridskrafterna, särskilt internationella korvettstyrkan(IKS), förhåller sig till den hotbild och de samarbetsmönster som framträder idag. Följande frågorligger till grund för uppsatsen:1) Hur kan nya typer av hot hanteras inom sjöarenan?2) Vilka nya samarbetsmönster kan urskiljas inom sjöarenan och hur förhåller sig Sverige till dessa?3) I vilken mån är svenska sjöstridskrafter, särskilt korvettstyrkan, användbara i den nuvarandehotmiljön och i förhållande till de nya samarbetsmönster som kan urskiljas?Den teori som används är modellen sjökrigets metoder, som huvudsakligen grundar sig på amiral Alfred T Mahan och Sir Julian Corbetts teorier om hur att vinna krig till sjöss.Metoden är litteraturstudier, som omfattar: nya typer av hot, IKS, NATO operation Active Endeavouroch samarbetsorganisationer.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska Stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning.

SammandragStudien omfattar ämnesområdena operativ miljö i instabila Stater, tillsammans med militär operativ och taktisk logistik. Eftersom den operativa miljön och också syftet med det militära maktmedlet i viktiga avseenden är särskiljande vid stabiliseringsoperationer, i jämförelse med reguljär krigföring, innebär detta att även anpassningsbehoven för logistiken förändras.Syftet med studien är att beskriva och analysera hur logistik kan utformas vid stabiliseringsoperationer, för att därefter teoretiskt bidra till en logistik som är anpassad för de generiska dragen i denna typ av operativ miljö.Empirin till studien är framtagen från västerländska operativa och taktiska stabiliseringsdoktriner och teorin är hämtad från Moshe Kress Operational Logistics. Analysen genomförs med ett logistiksystems operationaliserade kriterier, och redovisar de framträdande anpassningsbehoven för varje skede i operationen.Resultatet visar att det framträdande behovet är att säkerställa kontinuitet i flödet, vilket förutsätter operativ flexibilitet. Undantaget är Secure-skedet där tillgänglighet, som i sin tur förutsätter överlevnadsförmåga, är det framträdande för att optimera logistiksystemet. En viktig slutsats är att Hold-skedet sannolikt innebär störst behov av anpassning och kapacitet i ett operativt logistiksystem, sett till operationen som helhet.Nyckelord: Stabiliseringsoperation, operativ miljö, logistik, Comprehensive Approach Antal ord: 17967 (18192).

Den ekonomiska globaliseringen och ökade världshandeln har lett till att multinationellaföretag till viss del fått ta sig an den roll som Stater tidigare har haft och många företaghar börjat använda sig av corporate social responsibility (CSR) som ett verktyg för detta.Frågan är om utvecklingen har gjort att andra aktörer, såsom fackföreningar, som tidigarevarit en självklar aktör på den politiska arenan och en given del av den svenskaföretagssfären, nu kommit i skymundan. Det leder vidare till frågan om vadfackföreningar i så fall har för roll idag. Det föreligger ett gap i forskningen vad gällerfackföreningarnas roll i CSR-diskursen samt levnadslöner i utvecklingsvärlden, som kanses som en del av CSR-konceptet. Ambitionen är att denna kvalitativa flerfallsstudie skakunna bidra till den kunskapsbrist som tycks finnas gällande svenska fackföreningar ochderas syn och roll vad gäller CSR och specifikt levnadslöner. Resultatet av studien visaratt svenska fackföreningar överlag är skeptiska till CSR och att ett införande avlevnadslöner är komplext.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta Stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Konflikten om Arktis är idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Området Arktis har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om. I dagsläget gör fem Stater anspråk på Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka anspråk de olika Staterna har på Arktis, och med vilket argument som de olika Staterna anser sig ha rätten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns.