Nutida uppfattningar om svensk utrikespolitik
en diskursanalays av svenska politikers föreställningar om utrikespolitik idag
Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning. I och med utvecklingen av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för Europa pågår dock en diskussion om vad svensk utrikespolitik är idag. Likaså pågår idag en akademisk debatt om hur utrikespolitik ska förstås i en alltmer internationaliserad värld. Till följd av detta är vår studie av svenska politikers föreställningar om utrikespolitik i allra högsta grad befogad.Vi konstaterar i vår studie att både enighet och meningsskiljaktigheter förekommer i den diskurs om utrikespolitik som de intervjuade ledamöterna ger uttryck för. Under våra intervjuer framkom framförallt att utrikespolitik definieras som relationer mellan stater och staters rätt att bedriva utrikespolitik motiverades med hänvisning till att medborgarna i en stat har en gemensam identitet. Det blev också tydligt att grupptillhörighet ofta uppfattades påverka det europeiska utrikespolitiska samarbetet. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att ett djupt rotat identitetstänkande tycks vara tongivande för synen på utrikespolitik.