Sveriges roll i internationellt maritimt säkerhetsarbete
Nordic Battle GroupMobilizationKrigsberedskapStridsfordonChefsprogrammetChefsprogrammet 2004-2006Uppsatser
Efter kalla kriget har den generella hotbilden ändrat karaktär. Stater och samarbetsorganisationeragerar olika mot de nya hoten. Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett sjömaktsperspektiv undersökaoch diskutera hur utvecklingen av de svenska sjöstridskrafterna, särskilt internationella korvettstyrkan(IKS), förhåller sig till den hotbild och de samarbetsmönster som framträder idag. Följande frågorligger till grund för uppsatsen:1) Hur kan nya typer av hot hanteras inom sjöarenan?2) Vilka nya samarbetsmönster kan urskiljas inom sjöarenan och hur förhåller sig Sverige till dessa?3) I vilken mån är svenska sjöstridskrafter, särskilt korvettstyrkan, användbara i den nuvarandehotmiljön och i förhållande till de nya samarbetsmönster som kan urskiljas?Den teori som används är modellen sjökrigets metoder, som huvudsakligen grundar sig på amiral Alfred T Mahan och Sir Julian Corbetts teorier om hur att vinna krig till sjöss.Metoden är litteraturstudier, som omfattar: nya typer av hot, IKS, NATO operation Active Endeavouroch samarbetsorganisationer. Beskrivningarna analyseras och tolkas och diskuteras slutligen motbakgrund av uppsatsens syfte. Följande slutsatser utgör mina svar på frågorna:? Nya typer av hot kan effektivast hanteras genom dominerande närvaro, power projection? Samarbetsmönster för framgångsrik insats mot nya hot tycks vara allianser eller koalitioner.? Svenska sjöstridskrafter behärskar erfordliga sjökrigsmetoder och besitter förutsättningar attbekämpa nya typer av hot i maritima säkerhetsoperationer.