I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte Stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts.

SammanfattningNumer är fri- och rättigheter som skyddas för de enskilda medborgarna något som måste anses självklart i de allra flesta Stater och rättssystem. Synen på fri- och rättigheter kan dock traditionellt sett skilja sig ganska mycket åt beroende på vilket lands lagar och regler som man väljer att studera. Olika system har givetvis funnit olika lösningar på hur dessa fri- och rättigheter ska skyddas, samt har även olika uppfattningar om vad som överhuvudtaget är fri- och rättigheter för den enskilda medborgaren. Vidare kan synen på om fri- och rättigheterna ska vara absoluta eller kunna inskränkas på olika sätt variera beroende på vilket lands rättssystem som granskas.Olika länder har vidare givetvis influerats av olika synsätt och ideologiska tankegångar genom åren. Detta är inte minst fallet när en jämförelse görs mellan Sverige och England.

Den 11 september 2001 förändrades världen, och framför allt insikten och synen på vad modernterrorism är och vad det innebär. Strax efter denna händelse började också brev innehållandemjältbrandssporer dyka upp på olika platser i USA. Resultatet blev att 22 människor drabbades avmjältbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade också stora kostnader för detamerikanska samhället samt psykologiska effekter över hela världen.Denna uppsats försöker definiera hotet från bioterrorism och utifrån detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebär hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd från Stater är vår tids stora hot.

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan Stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militära samarbete.

När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att Stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande Staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsStaternas egen behörighet.

Svensk flyktingpolitik är ett komplext politikerområde. Det handlar inte enbart om Sverige utan måste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika Stater, där FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik är rätten att söka asyl.

När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att Stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande Staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsStaternas egen behörighet.

När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att Stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande Staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsStaternas egen behörighet.

Detta är en teoretisk uppsats som jämför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt ägandeskap och statssuveränitet samt dessa teoretikers syn på relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehållet i ett antal olika litterära källor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lån som IMF ger till Stater är villkorade med åtaganden som mottagarlandet måste uppfylla. Dessa villkor hänvisas ofta till som IMF conditioanlity. Statssuveränitet och nationellt ägandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begränsad till att gälla den ekonomiska politiken.

Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suveräna Stater på olika områden. De suveräna Staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt.

Terrorattacken mot USA den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt. Det blev en påminnelse för västvärlden om deras egen sårbarhet. Terrorattacken blev startskottet i kriget mot terrorismen och den nationella säkerheten prioriterades. Resultatet blev att USA bröt mot de internationella lagarna och de mänskliga rättigheterna kränktes. Det kom avslöjanden om att tortyr användes på det amerikanska fånglägret Guantanamobasen på Kuba i syfte att få information från fångarna som skulle leda till att hindra framtida terrorattacker och på så sätt rädda liv på civila.

Idag fokuseras det politiska intresset på klimatfrågor och det visade sig inte minst när Nobels fredpris tilldelades Panel of Climate Change och Al Gore år 2007. Klimatfrågor med fokusering på bland annat energifrågan, biologisk mångfald och hållbar utveckling kommer att vara nyckelfrågor under andra halvan av 2009 när Sverige är ordförandeland för EU.Bidragande orsaker till klimatförändringar är mänskliga utsläpp av växthusgaser. Arbetet med att minska utsläppen sker bland annat genom Kyotoprotokollet, där 160 Stater deltar, innehållande bindande åtaganden att minska utsläppen med 5 % fram till 2012. I och med arbetet med att minska växthusgaser är främjandet och utvecklandet av förnyelsebar energi en viktig del, särskilt i form av vindkraft. Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i detta, t ex i framtagandet av lämpliga områden för etablering av vindkraft.Gävle kommun används som fallstudie och detta arbete ska underlätta förfarandet att ta fram bra beslutsunderlag som varje planerare behöver göra.

Sedan Ryssland och Estland blivit självständiga Stater som strävar efter demokrati och ekonomisk tillväxt, har utvecklingen inom de båda ländernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. Samhällen innehåller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. Samhällen innehåller även informella institutioner i form av sedvänjor och traditioner. Syftet med denna uppsats är att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer.