Flyktingpolitikens beslutsmodeller i asylprocessen
en litteraturstudie om förändring av handläggningstiden vid införande av ny beslutsmodell vid ansökan om asyl
Svensk flyktingpolitik är ett komplext politikerområde. Det handlar inte enbart om Sverige utan måste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, där FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik är rätten att söka asyl. För att påvisa asylskäl krävs en utredning. En utredning bygger på ömsesidiga rättigheter och skyldigheter mellan utredare och asylsökare. Uppsatsens ämne är att studera hur svensk flyktingpolitik fungerar. Syftet är att diskutera den nuvarande beslutsmodellen, utlänningsnämnden, med den tilltänkta modellen, domstolar: för att se om det finns möjlighet till kortare handläggningstid i asylärendet. Frågeställningar som har varit till hjälp i uppsatsen: Vem styr flyktingpolitiken och vilka mål har satts upp? Vilka skyldigheter och rättigheter har flyktingar för att få asyl i Sverige? Vad innebär handläggningstiden i det nuvarande beslutssystemet mot det tilltänkta systemet? Min metod har varit dels litteraturstudier och dels att studera en fallbeskrivning för att öka förståelsen för förfarandet i handläggningsärenden. Individen kallas för A, han har deserterat från den bosniska armén flyr till Sverige, men migrationsverket anser inte att han uppfyller kraven för att vara flykting enligt Utlänningslagen. A får avslag på sin asylansökan, men han överklagar och kompletterar med nya uppgifter att han kommer att hamna i fängelse på grund av det rådande krigsläget, det blir ytterligare avslag på ansökan. A går vidare och kompletterar med ytterligare information efter att ha överklagat ett flertal gånger går han till slut vidare och överklagar till regeringen, men får även där avslag. De slutsatser som bland annat har dragits av studien utifrån den nuvarande modellen är att det finns brister i handläggningsförfarandet: såsom ömsesidig trovärdighet mellan den asylsökande och utredare som i sin tur leder till lång handläggningstid. Ur fallbeskrivningen kan det utläsas att det handlar om ett flertal beslut som i sin tur ligger till grund för vidare beslut, vilket i slutänden leder till en lång handläggning. Den långa handläggningstiden kan leda till misstroende för myndigheten och regeringen, vilket kan anses påverka rättssäkerheten. En slutsats när det gäller den tilltänkta modellen är att asylprocessen får ett slut, vilket innebär att den asylsökande inte kan överklaga ett beslut i all oändlighet.