Bakgrund: Dödshjälp eller eutanasi innebär att åtgärder vidtas för att skapa en så lätt ochfridfull död som möjligt. Nederländerna, Luxemburg och vissa Stater i USA har en lag somtillåter dödshjälp, dock är dödshjälp fortfarande olagligt i de flesta delarna av världen. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjälp är få. Den tidigare forskning som finnspåvisar att attityderna kring dödshjälp är mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende på vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjälp.Metod: En litteraturöversikt har använts i denna studie utifrån Friberg (2008) föreskrifter.

En metod för att angripa skatteflykt är genom tillämpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen på förutsägbarhet ur ett rättssäkerhetsperspektiv med särskild hänsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom där svensk intern rätt tillämpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru på ett skatteupplägg med ett utländskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnå skattemässiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vägledning som öppnar för internrättsliga angreppssätt mot skatteflykt. Däremot finns det en gräns för hur generellt utformade sådana motverkansregler får vara för motivera ett sådant åsidosättande om skatteavtalets fördelningsregler.

Svensk skatterätt har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det är Sveriges internationella åtagande, främst medlemskapet i EU. I en tid när det är väldigt enkelt att flytta mellan Stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan även för hur Staterna skall hindra att de förlorar skatteintäkter p.g.a. skatteflykt. Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteanspråk och förhindra skatteflykt.

Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och Stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd.

Introduktion: Den kosmetiska kontaktlins-marknaden växer och linser kan köpas från online-butiker i de flesta länder, men varningar för kosmetiska kontaktlinser kvarstår och lagstiftningen avseende försäljning varierar från land till land.Syfte: Att undersöka skillnader i reglerande lagar mellan en rad länder om kosmetiska kontaktlinser samt se på tillståndet för komplikationer av kontaktlinser i dessa länder.Resultat: Under studien fanns att reglerna kan skilja sig till och med mellan Stater inom samma land, i detta fall Australien där ingen övergripande lagstiftning om försäljning finns men delStaterna New South Wales och South Australia har infört egna regleringar. Singapore reglerar försäljning av kosmetiska kontaktlinser till endast legitimerade optiker och vidare är även försäljning via internet förbjuden. USA och Japan har infört kosmetiska kontaktlinser som medicintekniska produkter och samma bestämmelser som för korrigerande kontaktlinser gäller, ska säljas endast till bärare med giltigt recept. I Sydafrika är liknande förordningar under förslag och förväntas vara i praktik inom kort. Försäljningeni Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Sverige är för tillfället oreglerad.Litteratur om komplikationer konStaterades fokusera på mikrobiell keratit då det är ett synhotande tillstånd och länkar drogs till compliance i de flesta fall medan Japan innan ändringav sin lagstiftning genomfört en studie om säkerhet och kvalitet på kontaktlinser där vissa konStaterades vara under all kritik och tillverkarna meddelades om detta.

Runt om i världen pågår krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstått till följd av människors missnöje när det gäller dragningar av statsgränser. Det är gränser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation växer fram. I november år 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning där de katalanska invånarna röstade för eller emot ett självständigt Katalonien. Syftet med den här uppsatsen har varit att visa på konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men också att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss från sin moderstat Spanien och bilda en självständig stat.Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars händelseförlopp och självständighetsprocess kan appliceras på andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs främst av litteraturstudier där Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jämförts med andra nationer inom Europa.

Många av dagens fredsfrämjande insatser genomförs i insatsområden som åtminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande Staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som härrör därifrån hotar och påverkar även människor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktområdet intervenerar utomstående Stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrämjande internationella insatser målas upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjälpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmågan finns, då mänskliga rättigheter kränks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlägga hur de två största, blockpolitiskt åtskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 Stater.

I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många Stater med begränsade militära resurser.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Den indirekta beskattningen är numera nästintill fullständigt harmoniserad inom EU. Beskattningen av aktieutdelningar till fysiska personer är en direkt skatt vilken saknar direkt EG-rättslig reglering. Utformningen av denna beskattning är alltså lämnad åt de enskilda medlemsStaterna vilka tillämpar olika former av bolagsskattesystem. Dessa bolagsskattesystem varierar i sin tillämpning av ekonomisk dubbelbeskattning. Vissa Stater önskar eliminera dubbelbeskattningen genom lättnader av olika slag, antingen på bolagsnivå eller på aktieägarnivå.Vid internationella aktieinvesteringar uppstår dock problem ur statsfinansiell synvinkel.

Denna studie åsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, två i Göteborg och två i Stockholm. Vi har undersökt två kommunala och två frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmån för att hjälpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rådande lagstiftningen i Sverige angående köp av sexuella tjänster. Vi har även undersökt USA:s lagstiftning i de Stater där både köparen och säljaren av sexuella tjänster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av två olika lagstiftningar, åskådliggör denna studie på hur situationen för kvinnor i prostitution påverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras även en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution själva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna målgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrån teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm är uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis läkare.

Enligt artikel 3 i Europakonventionen får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I Stater där det föreligger en risk för sådan behandling väljer invånarna oftast att lämna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rätt att själv bestämma vem som ska få vistas inom deras gränser samt att det inte föreligger någon rätt till politisk asyl enligt Europakonventionen. Motstående intressen står således emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att få stanna i en stat och därmed skyddas från behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen står mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpå parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen är att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rättsfall angående utlämning och utvisning under årens gång. Detta för att underlätta i förståelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

Enligt artikel 3 i Europakonventionen får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I Stater där det föreligger en risk för sådan behandling väljer invånarna oftast att lämna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rätt att själv bestämma vem som ska få vistas inom deras gränser samt att det inte föreligger någon rätt till politisk asyl enligt Europakonventionen. Motstående intressen står således emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att få stanna i en stat och därmed skyddas från behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen står mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpå parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen är att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rättsfall angående utlämning och utvisning under årens gång. Detta för att underlätta i förståelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.