Framgång eller kräftgång?
en institutionell analys av utvecklingen inom skogssektorerna i Ryssland och Estland
Sedan Ryssland och Estland blivit självständiga stater som strävar efter demokrati och ekonomisk tillväxt, har utvecklingen inom de båda ländernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. Samhällen innehåller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. Samhällen innehåller även informella institutioner i form av sedvänjor och traditioner. Syftet med denna uppsats är att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer. Forskningsfrågor som ställs är: vilka institutionella skillnader finns mellan Ryssland och Estland och vilken betydelse har de för den olikartade utvecklingen inom respektive lands skogssektor? Är det, med ländernas institutionella förhållanden som grund, ens rimligt att förvänta sig någon annan utveckling än den som skett? Den teoretiska anknytningen kommer främst från Douglass C. North, men även från Robert D. Putnam. Metoden är kvalitativ med kvantitativa inslag samt en analysmodell som är härledd ur Norths och Putnams teorier. Empirin är främst en komparativ fallstudie av Rysslands och Estlands skogssektorer, men även av andra viktiga faktorer som historia, politisk situation, förtroende, korruption samt vidareförädling. Materialet kommer bland annat från aktuell forskning kring de två ländernas skogssektorer, men även från källor som exempelvis EU, Världsbanken och Utrikespolitiska institutet. Resultatet av uppsatsen är att den estniska skogssektorn fungerar bättre än den ryska. I den estniska skogssektorn finns exempelvis mer engagemang och organisationsförmåga än i den ryska. Estland har en annan historia än Ryssland, Estland har mer kopplingar till Västeuropa än vad Ryssland har, både historiska och nutida. I Estland finns mindre korruption och mutor samt mer förtroende, demokrati och politisk stabilitet än vad som finns i Ryssland. Den utveckling som skett inom vidareförädling, vilken ställer högre krav på fungerande institutioner på grund av ökad komplexitet, talar även den till Estlands fördel. Dessa faktorer har gett Estland bättre fungerande institutioner än Ryssland och är ur detta perspektiv orsaken till den utveckling som skett. Med denna kunskap som grund, samt i linje med Norths och Putnams teorier, är en annan utveckling än den som skett inte att förvänta.