Uppsatsens syfte är att studera kriget i Kongo ur ett beroendeperspektiv. Inblandade parter beskylls för att bedriva en illegal handel med kongolesiska naturresurser. En av förutsättningarna för fortsatt handel kan vara att kriget fortgår och därmed ytterligare försvagar den kongolesiska staten. Jag har valt att studera tre olika områden: statens oberoende, utländsk intervention i Kongo och den påstådda handeln. Beroendeteori och interdependens har använts vid studien och det finns tecken på att det har skapats beroendeförhållanden mellan de deltagande aktörerna.

Jag är skådespelare utbildad vid Statens Scenskola i Malmö 1976-1979. Sedan 1979 har jag varit kontinuerligt yrkesverksam, mestadels inom institutionsteatrar men också inom fria teatergrupper, Boulevardteatern och Moderna dansteatern. Sedan 1988 har jag varit anställd på Stockholms Stadsteater och där har jag främst arbe-tat på Unga Klara, en självständig grupp inom Stadsteatern med egen konstnärlig ledare, Suzanne Osten. Att ständigt vara i produktion eller på uppdrag in i ny produktion har gjort det svårt att hinna med att reflektera kring arbetet. Till slut blir det en stor hög av erfarenhet och erövringar som utvecklas eller kanske faller i glömska.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts.

Sedan början av 1980- talet har Förenade Arabemiraten (FAE) vuxit till att bli en av världens i särklass rikaste ?gäststater?. Av statens befolkning på fyra miljoner invånare består cirka 80 procent av gästmedborgare. Detta betyder att endast 20 resterande procenten fullgörs av ursprungsbefolkningen. FAE är en muslimsk stat vilket innebär att de tillämpar den islamiska lagen, Sharialagen som är direkt hämtad ur Koranen.

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

BAKGRUND: Vi är tre blivande lärare med inriktning mot de yngre åldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lärande och hälsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hälsa röra sig minst en timme om dagen, men nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa når inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhälsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbränning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att använda oss av för att gynna barnens lärandeutveckling, men tillämpar de fysisk aktivitet och i så fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien är att få kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och känslan av värdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista månader. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna hopp och vilja leva, att vilja vårdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.

Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ?egenmakt?, ?initiativförmåga? och ?självständighet? användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi.

BakgrundDiabetes typ 2 utgör ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer i mikro- och makrocirkulationen, som ger risk för bland annt hjärtinfarkt, stroke och skador på nerver och njurar. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, metabolt syndrom och arv. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs i första hand av livsstilsförändringar, vilket innebär att ett stort ansvar läggs på den enskilda patienten. Egenvård är därför en viktig faktor i behandlingen.SyfteAtt utifrån ett omvårdnadsperspektiv belysa faktorer som kan underlätta för personer med diabetes typ 2 att följa råd för egenvård gällande livsstilsförändringarMetodStudien utformades som en allmän litteraturstudie.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

Vindkraften har de senaste åren ökat kraftigt, både i antal verk och i producerad mängd energi. Mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlängts respektive förnyats. Riksdagen har också beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för en årlig produktion av 30 TWh el från vindkraft år 2020. Detta kan jämföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011.Tidigare studier har visat att en större andel vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskällor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskällor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov.