Möjligheternas skola-bakom låsta dörrar
-om skolutveckling på ett särskilt ungdomshem
EleverLärareKASAMPunktuella och realtionella perspektivetSkolledareSkolutvecklingSärskilda ungdomshem
Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS. För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts. Även von Wrights två perspektiv, det punktuella och det relationella har använts i tolkningen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att pedagogerna inom SiS aktivt arbetar med att eleverna ska uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i skolan. Vidare visar resultatet att pedagogerna har en syn på eleverna som ett vem, och använder sig av det relationella perspektivet i det dagliga mötet och i samspelet med eleverna. Pedagogerna och skolledare talar om vikten av att ha specialpedagoger och speciallärare anställda inom SiS, men synen är delad på hur detta ska kunna verkställas. Eleverna som deltar i studien framhåller lärarnas betydelse. De talar om att få känna att de lyckas och att de får mer uppmärksamhet, känner sig trygga och att det är mindre klasser inom SiS skolverksamhet.