Sök:

Sökresultat:

4882 Uppsatser om Stadsmöbler,ungdomar,möbelproducenter,staden,möbeldesign - Sida 36 av 326

Ungdomars attityder till homosexuella och homosexualitet - Vad tycker ungdomar egentligen?

Denna studie syftar till att fÄ en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. SÄledes valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn pÄ homosexuella och homosexualitet. VÄr metod bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer i tvÄ fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansÄg sig vara positivt instÀllda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jÀmlikt med och ha samma rÀttigheter som heterosexuella. Dock visade det sig ocksÄ att ungdomarna, trots denna uttalade positiva instÀllning mot homosexuella, Àven gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet Àr motbjudande. Resultatet visade ocksÄ att flickorna var mer positivt instÀllda till homosexuella Àn pojkarna, samt att ungdomarna med utlÀndsk hÀrkomst var mer positivt instÀllda Àn vi vÀntat oss..

Riskfylld livsstil och relation till förÀldrar - en studie av interaktionens betydelse för ungdomsbrottslighet

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till förÀldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen Àr otillrÀcklig men lÀmnar vissa indikationer pÄ att interaktionen kan ha en inverkan pÄ ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till förÀldrar minskar livsstilens effekt pÄ ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras pÄ kvantitativ data frÄn en enkÀtundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) Är 2005. Fyra blockvisa multipla linjÀra regressionsmodeller berÀknas dÀr den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till förÀldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till förÀldrar och livsstilsrisk.

Funktionella sidoskillnader hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmÄga,visuell uppmÀrksamhet och sprÄkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jÀmfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende pÄ kön,handpreferens och Älder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmÀrksamhet, sprÄkprocessande samt besvarade frÄgor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

BemötandefrÄgor gentemot unga kriminella : Polisen ? kriminalvÄrden ? den enskilde

Under de senaste Ă„ren har medierna byggt upp en bild dĂ€r budskapet stĂ„r tydligt; Brottsligheten ökar och blir vĂ€rre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rĂ„det, lĂ„tit göra visar dock att antalet ungdomar som misstĂ€nks för brottsbalksbrott inte förĂ€ndrats mĂ€rkvĂ€rt under de senaste trettio Ă„ren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sĂ€gas öka nĂ€mnvĂ€rt visar kriminalstatistiken att ungdomar Ă€r den mest brottsaktiva gruppen i samhĂ€llet. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsĂ„ren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergĂ„ende fas.Detta innebĂ€r att samhĂ€llet har mycket att vinna pĂ„ med att sĂ€tta in resurser sĂ„ tidigt som möjligt. PĂ„ sĂ„ vis kan samhĂ€llet undgĂ„ kostnader, brottslighet, mĂ€nskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil Ă€r det viktigt med ett bra bemötande frĂ„n samhĂ€llets rĂ€ttsskyddande aktörer. Det krĂ€vs att polis, kriminalvĂ„rd och socialtjĂ€nsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sĂ€tter in lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder.Denna rapport handlar hur samhĂ€llet bemöter unga lagövertrĂ€dare med utgĂ„ngspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i UmeĂ„ studerats dĂ€r intervjuer genomförts med personer som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt arbetar med dessa frĂ„gor idag..

Sveriges bebyggelsestrukturer

För att förstÄ den fysiska planeringen krÀvs förstÄelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen bestÄr av mÄnga olika delar, byggnader, vÀgar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krÀvs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstÄ hur nya strukturer ska utformas efter som de Àr sammanlÀnkade och pÄverkar varandra. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att identifiera begrepp för att bÀttre förstÄ dessa strukturer. En viktig insikt Àr den om att urbanisering Àr en komplex process och uppsatsen grundar sig pÄ en indelning av Nils Lewan i tre olika synsÀtt pÄ hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende pÄ synsÀtt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sÀgas vara urban ifrÄn 70 till nÀra 100 procent.

FÄglar i staden : deras behov och hur man tillgodoser dessa

VÀrlden över pÄgÄr urbaniseringen. Fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna och det blir allt vanligare att stadsbor fÄr sin enda kontakt med naturen genom stadens grönomrÄden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet Àr det som de tillfrÄgade tycker Àr allra viktigast i ett grönomrÄde. Förutom insekter sÄ Àr fÄglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsÀttningar, mycket beroende pÄ en av fÄglarnas utmÀrkande egenskaper: flygförmÄgan. Eftersom att fÄglarna utgör en sÄ stor del av den totala faunan som man finner i staden sÄ spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, dÀr besökarna kan fÄ kÀnslan av ?vild? natur pÄ vÀg hem frÄn jobbet eller skolan. Artantalet och arttÀtheten i vÄra stÀder Àr dock lÀgre Àn i naturen.

Melatoninbehandling av barn och ungdomar : Förskrivningsmönster i Uppsala lÀn

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka det kliniska anvÀndandet av melatonin vid sömnsvÄrigheter hos barn och ungdomar pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Metod: En tvÀrsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkÀt utformad i Google Forms. EnkÀten sÀndes sedan till urvalsgruppen som var lÀkare (n=29) pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 lÀkare förskriver melatonin och Àven circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som lÀkemedel vanligen förskrivs för Àr frÀmst ADHD, autism och depression. Förskrivning av lÀkemedlen sker till alla Äldersgruppen, vanligast var dock frÄn sju Är och uppÄt.Slutsats: Trots lÀkemedelsverket tveksamma instÀllningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 lÀkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

Ensamkommande: En kvalitativ studie om ensamkommande barns/ungdomars etablering i samhÀllet

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller pÄ att ökningen kommer att avstanna. DÄ barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska hÀndelser med sig i bagaget men tidigare studier frÄn barn i konfliktlÀnder visar att det Àr förhÄllanden i ankomstlandet som kommer att pÄverka dem pÄ sikt. DÀrför Àr en etablering i samhÀllet av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhÀllet.

Det vÀsentliga rummet : en designpedagogisk undersökning med fokus pÄ designprocessen, allemansrÀtten och det offentliga rummet

I det hÀr examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut nÀr en grupp medelÄlders mÀnniskor genom tvÄ workshops tar sig an ett designprojekt med hjÀlp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebÀr en deltagande design dÀr brukaren, alltsÄ den tÀnkta anvÀndaren, Àr med i hela designprocessen. Jag har utgÄtt frÄn allemansrÀtten som ram för det offentliga rummet. Jag har anvÀnt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fÀltarbete i en liten stad i Dalarna dÀr jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningen:Hur kan designprocessen se ut nÀr en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrÀtten som utgÄngspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjÀlp av foto, film och fÀltanteckningar.

Barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi

Epilepsi Àr en kronisk sjukdom och Àr en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara pÄfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor pÄfrestning dÄ bÄde kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsÄren. En kronisk sjukdom kan leda till begrÀnsningar i vardagen. Syftet med studien Àr att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.

Ungdomar, attityder och poliser

The aim with the study has been to take to find out what young people has for view/opinion about the police. The theory acts about attitudes and opinions, and a short summary of what the law book says about young people that have been taken in by the police. Questionnaire survey was done on two different schools in three different classes; total were 49 young people that filled the questionnaire. T-tests, diagrams and mean were done in order to show the result. The results show that there were some young people that had a negative attitude opinion to the police.

BorÄs - staden vid Viskan

Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.

Med skogen som klassrum - hinder och möjligheter för en storstadsskola

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populÀrt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus frÀmjar inlÀrningen. DÄ naturen anvÀnds som klassrum stimuleras flera sinnen sÄ som lukt, kÀnsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som Àr aktiva desto djupare inlÀrning berikas man med. Hur fungerar det egentligen pÄ en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden vÀxer i omfÄng saknar ofta en skog i nÀrmiljön dÄ den fÄr ge vika för Ànnu mer bebyggelse.

Viktiga aspekter i sjuksköterskors strategier i omvÄrdnaden av ungdomar med anorexia nervosa och deras förÀldrar : En litteraturstudie

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva viktiga aspekter i omvÄrdnaden av ungdomar med anorexia nervosa och deras förÀldrar ur ungdomars, förÀldrars och sjuksköterskors perspektiv. De vetenskapliga artiklarna (n=16) hittades i databaserna Medline (PubMed), PsycInfo och Academic Search Elite (ASE) och samtliga genomgick en kvalitetsanalys. I resultatet framkom att det var viktigt att sjuksköterskor utvecklade goda relationsband med anorektiska ungdomar vilket lÄg till grund för en effektiv behandling. Genom motivation och stöttning kunde sjuksköterskor stÀrka anorektikerns sjÀlvkÀnsla och pÄ sÄ vis lÀgga en bra grund för en verksam behandling. Sjuksköterskor behövde ocksÄ sÀtta upp regler och vara kontrollerande för att hjÀlpa ungdomarna att hÄlla sig inom behandlingens ramar.

Ungdomar - TurismpionjÀrer eller semesternarkomaner?

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem pÄ resebranschen för att skapa en förstÄelse om hur resebranschen förhÄller sig till ungdomsturism.Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr fokus lÄg pÄ tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, SÀkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förstÄelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som mÄlgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det Àr relevanta teman att forska om inom ungdomsturism.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->