Barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi
Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi. Studien bygger på sex kvalitativa artiklar. Den kvalitativa analysen resulterade i fyra huvudteman och åtta subteman. Första temat, Att vara annorlunda, beskriver barn och ungdomars upplevelser av utanförskap på grund av sin epilepsi. I det andra temat, Sjukdomens påverkan av välbefinnandet, beskriver barnen och ungdomarna hur deras sjukdom påverkar det vardagliga livet genom ökad trötthet, bland annat av medicinbiverkningar. Välbefinnandet påverkas även av emotionell labilitet. Att förlora kontrollen belyser deras rädsla för att drabbas av ett epileptiskt anfall och deras upplevelse av hur omgivningen reagerar när de bevittnar ett anfall. De sista temat, Hopp om livet, beskriver en tro på framtiden och hur dessa barn och ungdomar finner acceptans och stöd, dels i sin omgivningen, dels i sig själva. Resultatet visar att barn och ungdomar med epilepsi behöver stöd av sin omgivning för att kunna acceptera sin sjukdom och göra den till en del av sig själva. Jämnåriga kamrater och lärare behöver mer kunskap om epilepsi så att inte barn och ungdomar med epilepsi upplever utanförskap i skolmiljöer. Resultatet kan ge sjuksköterskan en djupare förståelse för hur barn och ungdomar med epilepsi upplever det vardagliga livet.