Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av vÄra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rÄdet?, som gav mig en möjlighet att inhÀmta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande anvÀnds i praktiken..

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde kan bli ett fungerande komplement till stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar sig att den ska innehÄlla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden var hÀr.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik Ă€r att fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaRÂź) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras förĂ€ldrar upplevde bemötande och information i samband med att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept ordinerat samt vad de hade för förvĂ€ntningar pĂ„ detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaRÂź.

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform dÄ turistprodukten Àr sammansatt av upplevelser och hÀndelser av en plats dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer Àr det betydelsefullt att förstÀrka och förÀndra en destinations image och att vara uppmÀrksamma pÄ en destinations behov för att vara attraktiv bÄde lokalt som globalt. Destinationer stÄr idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningar som destinationen mÄste ta till vara pÄ för att överleva och sÀtta sitt namn pÄ kartan. Syftet med studien Àr att belysa och fÄ fram hur de tre organisationerna Svenska MÀssan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har Àven till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stÀrka stadens image och varumÀrke dÄ dessa tvÄ begrepp har en central roll i uppsatsen.

FrÄgor som berör ungdomar med sociala problem har lÀnge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli sÀrskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till förÀldrarnas missbruk, frÀmst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk nÀr hon var tolv Är. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Introduktion: LÀpp-kÀk-gomspalt (LKG) Àr en av de vanligaste medfödda defekterna. Det berÀknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per Är med olika typer av lÀpp-kÀk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje Är. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet bestÄr av flera specialister inom olika omrÄden, till exempel plastik- och kÀkkirurger, ortodontister, logopeder med flera dÄ defekten bland annat medför pÄverkan av ansiktets utseende, talsvÄrigheter samt bett- och tandavvikelser. LÀpp-kÀk-gomspalt kan pÄverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjÀlp frÄn olika vÄrdgivare kan hjÀlpa till att höja livskvaliteten.

Inledning: Studien Àr en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrÄn en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete gÄr det att fÄ en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det ocksÄ Àr osÀkert och inte en sjÀlvklarhet. I resultatet framkommer att det krÀvs tÄlamod, uthÄllighet, lÄng klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Följande examensarbete Àr ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnÀra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrÄdets kollektivtrafiknÀra lÀge. Den fysiska utformningen bygger pÄ en nÀtstruktur med gena strÄk och fysiska rumsbildningar som skapar mÄlpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pÄ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dÀr nyckeln Àr variation, mÀnsklig skala och mÀngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Àr en sundsnÀra mellanstor stenstad i SkÄne med karaktÀr av befÀstningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseÄrsringar. Staden har ocksÄ en industrihistoria som varvsstad dÀr varvskrisen pÄ 1970-talet slog hÄrt mot staden med stor arbetslöshet till följd.

I takt med en utveckling dÀr teknologi ersÀtter mÀnniskans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohÀlsa som kostar samhÀllet 6 miljarder kronor per Är. PÄ senare Är har frÄgan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhÀllet dÀr landskapsarkitekter bland andra professioner Àr en del av projektet. Det finns nÀmligen forskning som visar pÄ att utemiljön har stor betydelse pÄ vÄra rörelsemönster. En stark vÀxande trend i Sverige Àr löpning, nÄgot som en bred grupp mÀnniskor kan utöva och som inte krÀver nÄgon avancerad utrustning eller förberedelse. HÀr finns möjlighet att haka pÄ denna positiva trend och lÄta den genomsyra utformningen av stÀderna. För att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar löpningen i bÄde bra och dÄlig bemÀrkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nÀra varandra i en stad och samtidigt ha tydliga grÀnser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var Àr vi tillsammans i bostaden? NÀr övergÄr den privata sfÀren till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istÀllet se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfÀr dÀr mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar ocksÄ om de saker vi har i hemmet, Àr delning av kökmaskiner och stÀdredskap ett möjligt sÀtt att spara energi? Hur kan vi bygga för att frÀmja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta gÄr att applicera i morgondagens Stockholm.

Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon samvariation mellan förÀldrar som hade tillÄtande attityder samt lÄg monitoring(förÀldrars bristande tillsyn över sina ungdomar) och riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och/eller spel hos deras ungdomar, samt att studera eventuella könsskillnader. Studien gjordes i samarbete med SamhÀllsmedicin vid Landstinget GÀvleborg. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ och studien grundades pÄ datamaterial pÄ 1735 ungdomar frÄn Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) totalundersökning som hade genomförts bland eleverna i Ärskurs nio i GÀvleborgs lÀn i Är 2008. Eventuell samvariation undersöktes med hjÀlp av korstabeller och det berÀknade 95 procents konfidensintervall. Resultatet visade att ungdomar till förÀldrar med tillÄtande attityder och lÄg monitoring hade ett riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och spel i större utstrÀckning jÀmfört med ungdomar som inte hade detta, dÀr förÀldramonitoring var den mest betydelsefulla pÄverkansfaktorn för ungdomars substansbruk.