Sveriges bebyggelsestrukturer
Fysisk planeringSpatial planning - local planningSpatial planning - regional planningUrbanisering bebyggelsestruktur urban struktur tätort stad by storstad lagaskifte utveckling bebyggelsehistoria urbaniseringsgrad industrialisering
För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i
vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader,
vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer.
Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya
strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra.
Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå
dessa strukturer.
En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen
grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur
urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.
Beroende på synsätt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som
kan sägas vara urban ifrån 70 till nära 100 procent. Detta problematiserar
användandet av det statistiska begreppet tätort för att beskriva
urbaniseringsgrad.
För att förstå hur de ser ut, krävs insikt i hur de har vuxit fram. Och för att
göra det förståeligt krävs insikter i de funktioner bebyggelsen antar ?
bebyggelsen utgör en bosättning. Det här är berättelsen om hur staden
paradoxalt nog både blev det allenarådande levnadssättet, samtidigt som den
förlorade de flesta av sina tidigare särdrag och kännetecken. Om hur staden som
geografisk plats och social konstruktion blev staden som idé, ideal och
geografisk punkt.