Ensamkommande
En kvalitativ studie om ensamkommande barns/ungdomars etablering i samhället
Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. Då barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska händelser med sig i bagaget men tidigare studier från barn i konfliktländer visar att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Därför är en etablering i samhället av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhället. Studien utgår ifrån två fokus där det ena ligger på hur personal på boenden för ensamkommande barn/ungdomar arbetar med barnens/ungdomarnas etablering i samhället. Det andra riktas mot de ensamkommande barnen/ungdomarnas egna upplevelser av mötet med det svenska samhället med utgångspunkt på möjligheter och begränsningar i deras etablering. Intervjuer har genomförts med personal som arbetar på hvb - boenden för ensamkommande barn/ungdomar samt de barn/ungdomar som bor på boendet. I nuläget tar13 av 14 kommuner i Norrbotten emot ensamkommande barn/ungdomar. Av de 13 kommunerna som i nuläget bedriver boenden för ensamkommande barn/ungdomar valdes Boden, Kiruna, Övertorneå samt Arjeplog ut. Kommunerna valdes ut efter dess regionala spridning för att på det sättet skapa en relativt tillförlitlig och presentabel bild över Norrbotten. Resultaten baseras dels på de intervjuer som genomförts men även från relevant litteratur. I intervjuerna med ungdomarna framkommer de att de är relativt nöjda och glada över sin livssituation i Sverige. De flesta har ett aktivt fritidsliv och mycket vänner. Man uppgav dock att man saknade mötesplatser där man kunde träffa och få kontakt med svenska ungdomar, då skolsituationen upplevdes som väldigt segregerad. Att få kontakt med svenska ungdomar upplevdes som viktigt dels för en snabbare inlärning av språket, men även för att få mer kontakter överhuvudtaget. I intervjuerna med boendepersonal framgår det att man ansåg att det viktigaste med arbetet var att försöka få ut ungdomarna i samhället, men här såg man en del begränsningar. Även här framhäver man vikten av en mer integrerad skola och andra mötesplatser där svenska ungdomar och ungdomar från andra nationaliteter kan träffas.