Ungdomar i vår närmiljö handlar allt mer på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende på den digitala marknaden är präglad av ett globalt agerande. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på en kvantitativ studie bland ungdomar runt om i världen i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrån och Svensk handel förhåller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland ungdomarna i 15 olika länder i fem världsdelar.

Syftet med uppsatsen är att se vilka diskurser vi kan lokalisera inom riktlinjer gällande, och forskning på, området sexualupplysning till ungdomar i Sverige och USA och att sedan analysera och jämföra de olika diskurser vi funnit. Vi ville även ta reda på vilka konsekvenser de olika tankesätten skulle kunna ha i ungdomars vardag.Vi rör oss inom en kvalitativ och konstruktivistisk kontext, med diskursanalys som verktyg, när vi lokaliserar de teman och tankesätt som framkommer i vårt material. Vi har undersökt amerikanskt material i form av forskningsrapporter om avhållsamhetsprogram och om policys som berör sexualundervisning samt en lagtext på federal nivå som behandlar innehållet i avhållsamhetsprogram. Det svenska materialet består av grundskolans läroplan, rapporter och referensmaterial från skolverket gällande sexualundervisning, samt en rapport från Folkhälsoinstitutet.Som kompletterande underlag har vi intervjuat en representant för en rådgivningsbyrå för ungdomar i New York (Planned Parenthood NY) samt en representant för RFSU här i Sverige, för att få en bild av hur sexualrådgivningsorganisationer resonerar kring sexualupplysning till ungdomar.Vi fann tre olika diskurser i det amerikanska materialet; oskulden i fokus, heteronorm, moralism. I det svenska materialet fann vi två diskurser; likvärdig sexualundervisning till alla ungdomar samt allt är normalt.

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i åldern 10-18 år med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsärskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser från Skånes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkät: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 är ett självskattningsformulär bestående av 87 frågor, indelade i två huvudområden som tillsammans täcker individens fysiska och psykosociala hälsa. Enkäten skickades ut per brev under våren 2008. Totalt skickade 167 enkäter ut och 56 enkäter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hälsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten omungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensksocialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sinsituation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerarsin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vigrundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessateorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ettungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp avdiskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hurmaktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö somungdomshem.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Syftet med denna uppsats är att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hållbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv på hur den hållbara stadsplaneringen kan se ut. Detta är viktigt då städer som växer och förtätas måste bli bättre på att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklädda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hållbara stadsplaneringen där Göteborg är utvalt undersökningsområde. Idag bor större delen av världens befolkning i städer vilket gör att det är viktigt att planeringen av staden sker på ett hållbart sätt.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte.

Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka är de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarna bestämmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet? Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, påverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svår situation under valet och behöver stöd från omgivningen.

Ungdomar i Norrbotten har en allt mer liberal syn på narkotika och elevhälsan på skolan träffar ungdomar dagligen. Jag valde att avgränsa mig till en grupp på elevhälsan, skolsköterskorna. Syftet med uppsatsen är att se hur skolsköterskornas arbete med elever som är positiv till eller använder narkotika fungera, behöver de mer kunskaper, vad kan förbättras/ förändras och hur bemöter de ungdomarna. Jag har valt en kvalitativ metod där jag har gjort semistrukturerade intervjuer med sex stycken skolsköterskor från två olika kommuner i Norrbotten, intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Professionsteorin används i bakgrunden och förklarar skolsköterskans profession samt hur arbetet sett ut från arbete med sjuka människor till att vara mer fokuserade på friskfaktorer.

SMS-lån är ett samhällsproblem där olika aktörer är inblandade. Utifrån treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehållsanalys av tidningsartiklarna, har synsättet på fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som består av unga SMS-låntagare mellan 18-25 år, var en väldigt svår grupp att nå. Av allt att döma berodde detta på att de är en utsatt och sårbar grupp med ekonomiska svårigheter. SMS-lånet är ett snabbt och lättillgängligt lån vilket stärker ungdomarnas tendens att agera utifrån begär, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.