Sökresultat:
720 Uppsatser om Stående ingrepp - Sida 44 av 48
Hur förorenad är Tämnaren av Tungmetaller? En undersökning av bottensediment.
Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.
DET ?R SOM EN OFRIVILLIG BERG-OCH-DALBANA V?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid premenstruellt dysforiskt syndrom
Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande
kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska
symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar,
koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter.
Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r
att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande
anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen
aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om
hur PMDS samspelar med dessa begrepp.
Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande,
aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri
period.
Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.
Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid
Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.
Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smärta hos patienten : En interventionsstudie
Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.
Vad är ocker? En analys av ockerbegreppet i svensk och tysk avtalsrätt
Ocker är en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det är något förkastligt som inte bör få finnas. Då definierades ocker som tagande av ränta. Med tiden kom definitionen att ändras till att innebära tagande av oskäligt hög ränta, det vill säga överstigande räntemaximumet på 6 %. En bestämmelse om ett sådant maximum togs in i lagen, där den fanns kvar ända in i den delvis fortfarande gällande lagen från år 1734.
Beteendeförändringar vid användning av opioiden butorfanol till friska getter
Idag finns i Sverige inget läkemedel som är godkänt för smärtlindring av små idisslare. Smärtlindring är viktigt ur djurskyddssynpunkt vid skador, sjukdomar eller operativa ingrepp som kastrering och avhorning. Syftet med den här studien var att titta på om friska getter som injicerades subkutant med det smärtstillande medlet butorfanol (0,2 mg/kg) uppvisade några stressrelaterade beteendeförändringar som kunde tyda på att djuren upplevde obehag av läkemedlet. Studien gjordes i en crossover-design på åtta unggetter där alla getter var sina egna kontroller. Getternas beteende observerades med etogram där bland annat beteenden som kunde tyda på stress eller obehag observerades.
Renoveringsinsatsers ordningsföljd och dess påverkan på energianvändningen
Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.
Patienters upplevelser av hj?rtsvikti det dagliga livet.
Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.
Psykologisk trygghet p? hybrida arbetsplatser inom techbranschen
Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.
Små ingrepp med stora steg mot förändring : ett utvecklingsförslag i Durban, Sydafrika
Durban, South Africa?s third-largest city is a socially segregated post apartheid society, struggling with high unemployment and AIDS. The city becomes even more complex with a changing climate, creating an influx of people to the city, putting scarce resources under further stress. Warwick Junction, an important transport hub in the centre of Durban, holds a large site of informal trading alongside the formal markets. This informal sector generates large financial flows and provides for a rapidly growing population.
The aim of this thesis is to develop an approach that is realistic and relevant to planning and design of an urban context in South Africa.
Struvit i Skövde biogasanläggning : En studie av struvitpåväxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst
Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.
Dagarna då pennan inte var mäktigare än svärdet : - en kvalitativ analys av rapporteringen om attentatet mot Charlie Hebdo och terrorattacken i Ko?penhamn
Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.
SME-företag i offentliga upphandlingar : Hur samarbetet upplevs av företagen
Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per år. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen är att alla ska kunna delta i upphandling på samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att främja deltagandet av SME-företag i upphandling så är det fortfarande en liten andel som deltar. För att få svar på varför det fortfarande var brist på anbud från SME-företagen så undersökte vi hur företagen uppfattade pågående och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begränsades till området livsmedelsupphand-ling.
Ekonomistyrning vid f?retagsf?rv?rv. Hur skiljer sig utformningen av kontrollmekanismer mellan noterade och onoterade f?retag under f?rv?rvsprocessen
Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska
n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per
aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och
kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det
stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv
misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.
Implementering av den Europeiska Landskapskonventionen i Sverige : att hantera verktyget i praktiken
Den europeiska landskapskonventionen är ett dokument som formats av experter, bland
annat för att säkerställa människors rätt att påverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC
är ett dokument som varje nation själv avgör om man ska signera, sedan är det upp till dem att
själva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma
konventionen tog sin början under 1990-talet och år 2000 öppnades den för signering. Sverige
signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att
konventionen trädde i kraft den 1/5 2012.
Konventionen är en del i Europarådets samling konventioner, med syfte att värna om
demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för
synsätt och ett redskap för att ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, något
tjänstemännen kan använda för att motivera politiker till att låta dessa frågor ta större plats.
Dock är konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att själva föra
in landskapet i sina lagar och regler, på så vis följer konventionen dessutom sin egen önskan
om större möjlighet att styra mer lokalt.