Implementering av den Europeiska Landskapskonventionen i Sverige

Den europeiska landskapskonventionen är ett dokument som formats av experter, bland annat för att säkerställa människors rätt att påverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC är ett dokument som varje nation själv avgör om man ska signera, sedan är det upp till dem att själva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och år 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trädde i kraft den 1/5 2012. Konventionen är en del i Europarådets samling konventioner, med syfte att värna om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsätt och ett redskap för att ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, något tjänstemännen kan använda för att motivera politiker till att låta dessa frågor ta större plats. Dock är konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att själva föra in landskapet i sina lagar och regler, på så vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt. Konventionen uppmanar till ett mer demokratiskt arbetssätt när det kommer till landskapet, gällande såväl skydd och skötsel, som planering och utveckling. När nu Sverige ska implementera ELC kommer det att innebära förändringar på många plan, statliga verk kommer att behöva arbeta över sektorsgränser i en större utsträckning, allmänheten kommer att få större möjligheter att påverka olika processer, nya sätt att dela information kommer att krävas etc. Allt detta kommer att innebära initiala kostnader, men det kommer förhoppningsvis även att leda till ett bättre och effektivare arbete i framtiden. Man måste så för att kunna skörda. Detta kommer dock inte att vara problemfritt, det är stora ingrepp som måste göras i den svenska planeringsprocessen och allt arbete kring landskapet. Inte bara det, synen på vad ett lanskap är och bör hanteras kommer att behöva justeras. I allt detta finns tankar på lokalt styrande över det egna landskapet och en mer direkt form av demokrati, med allt vad detta kan innebära. Lokala motsättningar och maktbalanser kommer att få ta en större plats, samtidigt som landskapets långsiktiga hållbarhet måste bevakas och helheten tas med. I Sverige handlar det mycket om att förändra hur vi arbetar rent praktiskt, men även hur politiken ser på landskapet. I slutänden är det våra folkvalda politiker som tar besluten om det som händer i vårt landskap.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta