Sökresultat:
729 Uppsatser om Stćende ingrepp - Sida 43 av 49
Kvinnor med adhd och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa! En intervjustudie med narrativ ansats ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit
hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r
kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med
vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.
TillgĂ€nglighet i befintligt bostadsbestĂ„nd - utredning och Ă„tgĂ€rdsförslag: Vidöstern 6 ĂsterĂ€ngen, Jönköping.
Den Ă€ldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och vĂ€ntas fortsĂ€tta öka. Med detta i Ă„tanke har uppdragsgivaren Bostads AB VĂ€tterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgĂ€ngligheten i ett bostadsomrĂ„de frĂ„n 1950-talet pĂ„ ĂsterĂ€ngen, Jönköping, samt ge ett förslag pĂ„ möjliga Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten. FrĂ„gestĂ€llningar som rapporten grundar sig pĂ„ Ă€r: Vilken nivĂ„ pĂ„ Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att omrĂ„dets tillgĂ€nglighet ska förbĂ€ttras? Vilka lagar och regler mĂ„ste beaktas? Hur pĂ„verkas fastighetens utformning?Utredningen Ă€r uppdelad i tre huvuddelar: lĂ€genheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett pĂ„ plats i olika etapper, har omrĂ„dets tillgĂ€nglighet utretts efter de byggregler och tillgĂ€nglighetskrav som idag stĂ€lls vid nybyggnad.DĂ„ bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats pĂ„ plats i VĂ€stervikoch i Jönköping med avsikt att fĂ„ en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.Litteraturstudier har utförts för att fĂ„ kunskap om flerbostadshusen frĂ„n 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivĂ„er som förbĂ€ttrar tillgĂ€ngligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmĂ„ga.
Kostar det mer Àn det smakar? Den perioperativa dialogens betydelse ur ett omvÄrdnads och kostnadsperspektiv.
Introduktion: Preoperativ vÄrd grundas i humanistiska och omvÄrdnadsetiska antaganden pÄ nyttan av en vÀlinformerad patient. Den perioperativa vÄrdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA Är 1985 och har dÀrefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vÄrden ingÄr ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vÄrda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell pÄ operationsavdelning krÀvs ett förÀndrat arbetssÀtt vilket kan vara svÄrt att fÄ gehör för i dagens sjukvÄrd, med ökade krav pÄ produktivitet och ekonomisk effektivitet.
Vem frÄgar barnen? Barns uppfattning kring deras delaktighet och bemötande i vÄrden ? en jÀmförande pilotstudie mellan tvÄ olika kirurgiska vÄrdavdelningar
Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vÄrdas bland vuxna. I realiteten vÄrdas cirka 30 % av barn pÄ enheter dÀr vuxna vÄrdas. Syftet med denna pilotstudie Àr att jÀmföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vÄrd pÄ en barnkirurgisk vÄrdavdelning respektive pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning dÀr bÄde barn och vuxna vÄrdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vÀnder sig till barn i Äldern 5-12 Är som har genomgÄtt ett ingrepp/operation pÄ respektive vÄrdavdelning.
Granskning av riktlinjer gÀllande vÄrd av patienter som genomgÄr thoracotomi och skopi
Ingrepp som thoracotomi och skopi Àr kÀnda för att orsaka patienterna svÄr smÀrta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans omrÄde ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vÄrd syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbÀttra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessÀkra vÄrden. Till hjÀlp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vÄrden. Kliniska evidensbaserade riktlinjer Àr grundlÀggande instrument för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet för den enskilda patienten sÄ att vÄrden utförs efter bÀsta tillgÀngliga kunskap och beprövad erfarenhet.
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
ServiceförbÀttringar av GTC-200MSS
Som ett sista arbete pÄ högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik pÄ UmeÄ universitet sÄ har jag sett över servicevÀnligheten pÄ ett reservkraftsaggregat. Attacus Power AB har stÄtt som vÀrd för detta arbete och Àven tillhandahÄllit arbetsplats under utförandet.Ett reservkraftsaggregat Àr ofta en dieseldriven motor kopplad till en generator som alstrar ström. Denna ström kan sedan anvÀndas för att driva sjukhus eller liknande vid ett eventuellt strömavbrott.Modellen som skulle ses över heter GTC-200MSS och den Àr en extra tyst modell avsedd för platser som filminspelningar och liknande dÀr ljudnivÄn Àr en viktig faktor.Det jag skulle utföra var att försöka hitta en lösning dÀr motor och generator, med sÄ litet ingrepp som möjligt, kunde tas ut för underhÄll.Arbetet började med att olika lösningsförslag togs fram. Allt frÄn att vicka av hela höljet, till en ny utformning av modellen. Efter att alla förslag presenterats och gÄtts igenom med inblandade pÄ företaget, sÄ beslutades att en lösning dÀr en truck eller liknande med hjÀlp av sina gafflar kunna lyfta ut motor och generator var den bÀsta lösningen.För att göra det enkelt för de som skulle utföra ingreppet sÄ gjordes en enkel manual.En modell togs fram dÀr truckens gafflar legat till grund för utförandet samt dess belastningsfall.
K2-regelverket : En studie om upplevelserna
Bakgrund:Sedan Är 2004 har BokföringsnÀmnden arbetat med det sÄ kallade K-projektet. Projektet innebÀr att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet Àr att redovisningsar-betet ska underlÀttas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprÀttar Ärsre-dovisningar och regelverket för Ärsredovisning med K2 innehÄller förenklingar som mindre företag frivilligt fÄr tillÀmpa istÀllet för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga pÄ mindre företag stÄr inför.
Orena ambulanser: En risk för patientens hÀlsa
Att inte beakta stĂ€d- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vĂ„rdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer frĂ„n kontaktytor. Studier har visat pĂ„ att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara frĂ„n timmar till mĂ„nader. Ăverförs mikroorganismer frĂ„n kontaktytor till patient kan detta leda till vĂ„rdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i vĂ€rsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begrĂ€nsa denna smittspridning men följsamheten Ă€r lĂ„g. Den prehospitala vĂ„rdmiljön Ă€r en utsatt miljö nĂ€r det gĂ€ller smittspridning och exponering av mikroorganismer.
Att identifiera det dolda - En kvalitativ intervjustudie kring prim?rv?rdens arbete med ?tst?rningar hos unga idrottare
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur personal inom prim?rv?rden beskriver erfarenheter kring arbetet att bem?ta och identifiera tidiga tecken p??tst?rningsproblematik hos idrottande ungdomar. Samt belysa kunskapsl?get personal inom prim?rv?rden har kring ?tst?rningar hos unga idrottare.Metod: Studien har en kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tre l?kare och tv? fysioterapeuter som arbetar inom prim?rv?rd.
Kvinnlig könsstympning : Hur kvinnlig könsstympning kan förklaras och förstÄs som ett sociologiskt fenomen.
Kvinnlig könsstympning uppmÀrksammades i vÀstvÀrlden pÄ 1970-talet dÄ invandringen till vÀst frÄn lÀnder dÀr könsstympning praktiseras ökade. NÀr Waris Dirie gav ut sin sjÀlvbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning Äter pÄ tapeten. Eftersom könsstympning Àr en sedvÀnja som praktiserats i tusentals Är vÀrlden över och fortfarande utövas i flera lÀnder idag, vÀcktes ett intresse att ta reda pÄ omstÀndigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvÀnja och hur kommer det sig att den lever kvar Àn idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hÀnger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och sÄ vidare?Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande.
Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter
SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.
Ăkad trygghet i en bostadsnĂ€ra utemiljö i staden : en fallstudie frĂ„n Seved 2, Södra Sofielund i Malmö
Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet nÀr det Àr mörkt och jag antar att det Àr flera med mig som kÀnner sÄ hÀr. Vad Àr det för faktorer som spelar in nÀr det gÀller vÄr otrygghet och hur kan man vid projektering förbÀttra dessa?
De huvudsakliga Àmnena i arbetet Àr trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda pÄ vem det Àr som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrÄn litteratur inom Àmnena har jag kommit fram till olika faktorer som pÄverkar vÄr upplevda otrygghet i det offentliga rummet.
EMPATITR?TTHET En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelser
Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande,
empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba
personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup
fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r
m?ngfacetterade.
Djurterapins effekt p? ?ldre personer i v?rden : En litteratur?versikt
Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.