I dag Àr turismen en vÀldigt snabbvÀxande nÀring. En förutsÀttning för turism Àr nÄgon typ av förflyttning. DÄ turisten tar sig frÄn sin vardagliga miljö anvÀnder den sig oftast av nÄgon typ av transport. Största delen av transporterna medför utslÀpp skadliga för miljön. I dagens samhÀlle Àr miljöförstöringen allt mer hotande.

Titel: NÀr ordet inte rÀcker till - Begreppsfluktuationen i terrorns spÄr: En studie om 25 Ärs terrorismrapportering och om ordets utvecklingFörfattare: Anton Modin och Joakim RönningKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal exklusive bilagor: 33 sidorAntal ord: 14 015 ordSyfte: att undersöka om och i sÄ fall hur den svenska pressens sÀtt att rapportera om terrorattacker har förÀndrats sedan 1985.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Nyhetsartiklar, ledartexter och analystexter som publicerats första dagen efter det respektive dÄd i Dagens Nyheter. 44 texter har analyserats.Huvudresultat: Studien visar att en tidsbunden förÀndring kan identifieras och hÀrledas till 9/11 men det tycks vara andra faktorer Àn just den rÄdande tidsandan som styr hur begreppet anvÀnds och uppfattas. Den kronologiska förÀndringen framstÄr som en efterhandskonstruktion dÄ det snarare tycks vara dÄdens utförare och dess motiv som avgör begreppets innebörd och styr det i nya riktningar. DÀremot kan ett rÄdande konsensus, i en begrÀnsad social kontext förklaras med lingvistiska teorier som förenklat kan sÀgas göra det senaste, mest omfattande dÄdet till utgÄngspunkt för uppfattningar och kommunikation om efterkommande, liknande dÄd. DÀrmed kan sÀgas att nya, stora och uppmÀrksammade dÄd utgör semiotiska index och styr hur den rÄdande uppfattningen, i en begrÀnsad grupp med liknande social kontext, utvecklas och konstitueras..

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlet Àr alltid övergÄng till anstÀllningar pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall i GÀllivare upplever svÄrigheter att förmÄ medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen krÀver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbÀttringar för deras hÀlsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsÀttningar att vara framgÄngsrik, att Samhall Àr en utmÀrkt arbetsgivare och att medarbetarna Àr lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlet Àr alltid övergÄng till anstÀllningar pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall i GÀllivare upplever svÄrigheter att förmÄ medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen krÀver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbÀttringar för deras hÀlsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsÀttningar att vara framgÄngsrik, att Samhall Àr en utmÀrkt arbetsgivare och att medarbetarna Àr lojala.

Studien avser att ge en förstÄelse för golfspelares beslutsprocess vid valet av golfbana vid en golfresa. Studien fokuserar framförallt pÄ att identifiera de attribut pÄ en golfdestination som golfspelare vÀrderar och som pÄverkar deras beslut gÀllande vilken golfbana de ska spela pÄ under sin golfresa. Studien omfattar bÄde beslutet att besöka en golfbana för första gÄngen och beslutet att Äterbesöka en golfbana.Studien visar att respondenterna vÀrderar attributen olika beroende pÄ vad motivet och syftet med golfresan Àr, vilket innebÀr att beslutsprocessen kan skilja sig frÄn beslut till beslut. Detta innebÀr att det bara Àr attributen som respondenterna har som krav som alltid pÄverkar beslutet. De övriga attributens betydelse kan skilja frÄn beslut till beslut.

Frivilligt socialt arbete prÀglas ofta av en asymmetrisk relation, dÀr den frivillige ger och hjÀlpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan pÄverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet Àr Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlÀtta introduktionen i det svenska samhÀllet för personer som nyligen invandrat. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att förstÄ drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

Syfte:Att öka förstÄelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att Àga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som Àgaren utför. Metod:UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr deduktiv. UtifrÄn befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna anvÀnds sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger pÄ principal- agentmodellen och normativa föreskrifter frÄn Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.

Den hÀr uppsatsen handlar om mobbning pÄ gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstÄ hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares förestÀllningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning pÄ gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka progressionen i friluftsundervisningen pÄ tvÄ grundskolor utifrÄn pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för Àmnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med bÄde rektorer, idrottslÀrare och fritidspedagoger tycker jag mig fÄtt en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fÄtt en uppfattning om hur kommunerna ser pÄ friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mÀngden friluftsliv beror pÄ idrottslÀrarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket frÄn skola till skola.

Marknaden stÀller idag högre krav pÄ vad företagen redovisar och intressenterna Àr inte lÀngre bara uppmÀrksamma pÄ hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i mÄnga fall inbringa konkurrensfördelar om företagen vÀljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan Àven betrÀffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vÄr studie valt att granska med hjÀlp av en innehÄllsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte Àr att pÄ ett komparativt sÀtt och genom en innehÄllsanalys Àmna svara pÄ vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hÄllbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader.

Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.

In this paper the topic of 4G is examined. The investigation is conducted with use of a qualitative methodand an inductive approach. The question to be answered is what motivate and justify that 4G is put intooperation from different perspectives. The study is based upon secondary sources, such as literature studies,as well as an empirical data collection from two interview studies. The reusults obtained, which motivateand justify the introduction of 4G technology, is that it is necessary in order to meet future communicationneeds.