Företags samhÀllsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) Àr ett vÀl debatterat begrepp som uppmÀrksammats allt mer i bland annat media, men Àven av företag. DÀremot Àr begreppet konsumenters samhÀllsansvar inte lika uppmÀrksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhÀllsansvar. Forskare framhÄller att det finns bristfÀlligt med teorier om konsumenters samhÀllsansvar samt att definitionen Àr viktig för att fortsÀtta driva CSR-debatten, vilket gör Àmnet relevant att studera. Studien syfte Àr att med utgÄngspunkt i samhÀllsansvarsmodeller pÄ företagsnivÄ, utveckla en definition och en tentativ samhÀllsansvarsmodell pÄ konsumentnivÄ. Slutsatsen baseras pÄ en kvalitativ undersökning utifrÄn 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhÀllsansvar.

The purpose of this study is to investigate the motives underlying the consumption of alcohol among college students and if the motives differ between genders. The study is based on the following questions: What are the motives underlying alcohol consumption among students? Do these motives differ between men and women? Is there any connection between the motives for alcohol consumption and consumption? The study is a quantitative, empirical comparison study and the data presented is mainly descriptive. The study group consists of students from a university in central Sweden. After an exclusion of five students a total of 81 students participated in the survey, of which 55 were female and 26 were male.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad feedback har för betydelse och funktion i undervisningssituationer sett ur ett elevperspektiv. I studien undersöks ocksÄ om elevers motivation i skolarbetet kan pÄverkas av olika former av feedback och i fall det finns nÄgra fallgropar med de samma. HÀr behandlar en litteraturöversikt skolans styrdokument och lÀrarens ansvar utifrÄn flera olika perspektiv, samt tidigare forskning kring hur samspelet ser ut mellan tanke, kÀnsla, behov och motiv i relation till elevens motivation. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats innehÄllande kvalitativa intervjuer med Ätta elever.Den slutsats som kan dras utifrÄn det resultat som framkommit Àr att feedback fungerar motiverande i anslutning till elevers delmÄl i skolan, dock uttrycker sig eleverna olika gÀllande detta och alla Àr inte medvetna om hur feedback pÄverkar dem dÄ de Àr ovana vid denna typ av reflektion. Den feedback som ges till eleverna varierar bÄde i form och i frekvens och accepteras olika utav olika elever.

Bakgrund: AnvÀndandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för mÄnga mÀnniskor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gÀller Àven medarbetare pÄ ett företag. Företag och organisationer bör ha förstÄelse för och ta hÀnsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare Àr representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumÀrket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det pÄverkar varumÀrken. Vi vill Àven skapa förstÄelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares anvÀndande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, bÄde externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats Àr abduktiv och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod. UtifrÄn en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner pÄ olika företag.

Why engage if it risks your life?Motives to participation in labour unions among women in ColombiaEssay in Political Science D-levelAuthor: Susanna SvenssonTutor: Hans LödénWhy do people choose to participate in politics when it is such a small chance that you actually make a change? Also political participation favours the collective and therefore you do not get any personal advantages for your contribution. Even more interesting is the question of why you participate when it puts yourself in a position of danger? Colombia is considered to be the most dangerous country to be a member of labour unions in and it would therefore be a context where it is unlikely to find participation. This study is based on thirteen qualitative interviews with Colombian female union members with the aim to understand why people engage in labour unions despite threats of violence and other obstacles, when the most likely would be to abstain from action.

Avsikten med den hÀr studien Àr att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger vÀljer att omorganisera förskolorna de arbetar pÄ, frÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förÀndringsarbetet till Äldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller tvÄ Äldersgrupper pÄ avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kÀrna pÄverkas av ÄlderssammansÀttningen, nÀmligen barnen. Datainsamlingarna bestÄr av djupintervjuer med fem förskollÀrare och en barnskötare. Resultatet visar pÄ vÀldigt nöjda pedagoger som ocksÄ framhÄller barnen som de största vinnarna till Äldersindelade barngrupper.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och sjÀlvtillit pÄ sin egen förmÄga att genomföra uppgifter (sÄ kallad self-efficiacy) vid start av en trÀningsperiod pÄverkar kommande trÀningsfrekvens. Ett sekundÀrt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja trÀna och den faktiska trÀningsfrekvensen pÄverkas av self-efficacy. FrÄgestÀllningarna var dels ? PÄverkar self-efficacy trÀningsfrekvens?? och dels ?PÄverkar self-efficacy förmÄgan att uppnÄ uppsatta intentioner av trÀningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkÀter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap pÄ minst sex mÄnader pÄ en specifik trÀningsanlÀggning under en viss tid och som dessutom behÀrskade svenska i tal och skrift.

The purpose of this paper has been to find out what motives buyers of forest property has for there purchasse, what competence they have in economics and forestry, and what analysis they had done before the purchase. The study is based on interviews with nine different buyers from two geographical areas, five from HÀlsingland and four from SmÄland/SkÄne. A forest property is a property where the value to 100 % consist of forest. A part from the interviews every purhase has been analysed in comparison to an estimation of the yield value. The theoretical yield value was estimated with a computer programme.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillÀmpa vÄld som problemlösning i deras vardag utifrÄn dessa killars egna förstÄelse för sina vÄldshandlingar. För att ge en ökad förstÄelse för detta har en narrativ intervjumetod anvÀnts med livsberÀttelser som utgÄngspunkt. För att belysa detta Àmne har vi anvÀnt oss av maktlöshetsteorin dÀr bemÀstring av vanmakt ingÄr. VÄra resultat visar pÄ att dessa unga mÀn sökte att genom vÄldshandlingar bemÀstra sin vardag genom att skaffa sig position inom gÀnget och ett rykte om att vara farlig. Att förestÀllningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rÀdsla hos andra och hur detta tillsammans med bemÀstring blev en motivator för vÄldet.

I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock Àndrats under Ärhundradenas gÄng. Man kan i viss mÄn sÀga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel pÄ det Àr hur de tidiga kristna gick frÄn att vara förföljda till att bli accepterade och sÄ smÄningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling pÄverkade mÄnga av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd.

Ett projektstyrningsverktyg som fÄtt stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden och av branschorganisationer Àr Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlÀgsen andra metoder dÀr det bland annat bevisats att EVM har en signifikant pÄverkan pÄ ett projekts framgÄng. Metoden Àr standard i ett flertal lÀnder men fÄ svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien Àr att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bÀttre förstÄelse av adoptionsprocessen. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om signaleffekten vid aktieÄterköp pÄverkar aktiekursen i form av en överavkastning i Sverige, pÄ samma sÀtt som forskningsartikeln av Hackethal och Zdantchouk (2006) visar har skett i Tyskland. Metod: En kvantitativ metod i form av en eventstudie har genomförts för att utreda om det finns en överavkastning i samband med Äterköp av aktier i Sverige. Vi utgick frÄn alla företag som gjort Äterköp mellan Ären 2000 och 2006, vilka var 102 stycken nÀr vÄr undersökning inleddes. Av dessa Äterstod endast 33 stycken, dÄ datamÀngden gÀllande de övriga företagen var otillrÀcklig. Marknadsmodellen anvÀndes för att fÄ fram den förvÀntade avkastningen dÀr parametrarna skattades genom regressioner.

Studiens syfte var att undersöka hur nÄgra lÀrare inom matematik och naturorienterande Àmnen (NO) anvÀnder sig av IT i sin undervisning i Är 7 - 9, deras motiv till anvÀndandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns nÄgot som de upplevde begrÀnsade eller pÄ annat sÀtt pÄverkade deras anvÀndning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Hur ofta lÀrarna anvÀnde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende pÄ Àmne. Vanligast var anvÀndningen inom NO-Àmnena. LÀrarna anvÀnde IT för att introducera ett arbetsomrÄde, att söka information pÄ Internet, att illustrera nÄgot med hjÀlp av en film eller att sjÀlva filma ett hÀndelseförlopp. De kunde ocksÄ skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.