Syftet med denna rapport Àr att belysa och förstÄ varför det lÀggs sÄ stor vikt vid brottsoffret under polisutredningen vid vÄldtÀktsmÄl, samt att ta reda pÄ om det skulle vara möjligt att flytta fokus frÄn brottsoffret. I teorikapitlet har vi förklarat lagrummet kring brottet vÄldtÀkt, skillnaderna mellan olika typer av vÄldtÀkter samt presenterat teorier kring brottsoffer. Vi har intervjuat Äklagare, mÄlsÀgandebitrÀden, försvarare samt polisutredare. Det resultat vi kommit fram till Àr att de som blivit offer för en överfallsvÄldtÀkt dÀr offer och gÀrningsman Àr totalt obekanta för varandra inte ifrÄgasÀtts under förundersökningen eller under rÀttegÄngen pÄ samma sÀtt som de som utsatts för en vÄldtÀkt dÀr offer och gÀrningsman Àr bekanta med varandra eller rent av har en relation till varandra. Det fokus som lÀggs pÄ brottsoffret Àr nödvÀndigt och verkar inte vara önskvÀrt att Àndra pÄ i dagslÀget, eftersom det Àr viktigt att alla omstÀndigheter kring brottet utreds för att rÀttegÄngen ska vara sÄ objektiv som möjligt.

Syfte med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar om sin anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhÄllandet mellan litteraturundervisning och elevers sprÄkutveckling. Som blivande lÀrare och med ett stort intresse för skönlitteratur Àr det intressant att fÄ lÀrarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har nÀr de vÀljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lÀrare som alla undervisar i grundskolans senare Är i Àmnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. LÀrarna har delgett mig tankar och Äsikter som skiljer sig Ät och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats.

Under andra vÀrldskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland ochSverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hurmobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten sÄg ut lokalt i Halmstad kommun och vid detprivata filantropiska barnhemmet KnÀstorpshemmet utanför Lund. UtifrÄn frÄgor kringverksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studeratkÀllmaterial frÄn de bÄda verksamheterna som har bestÄtt av bland annat brev och protokoll.Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ textanalys och har anvÀnt mig av teorier som enförklaringsmodell. Till den sociala rörelse som FinlandshjÀlpen blev har jag anvÀnt mig avRon Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har Àven anvÀnt migav en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivilligaktivet frÄn Nancy Burns m.fl.

SammanfattningBakgrundHöglÀsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra Är. Förskolan har haft höglÀsning som företeelse under en lÄng tid men det Àr pÄ senare tid som forskning har visat höglÀsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar ocksÄ att samspel har en betydande roll för barns utveckling och höglÀsning möjliggör detta. Genom höglÀsning kan mÀnniskor utbyta tankar och erfarenheter om det lÀsta. Förskolan utgör en viktig roll för höglÀsningen dÄ det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av höglÀsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjÀlp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollÀrare pÄ en förskola.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanlÀggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie pÄ lokal nivÄ. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanstÀllning av de nationella försvarssatsningar som Àgde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom bÄde det civila och militÀra försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes pÄ det civila och militÀra försvaret, satsningar som kan förstÄs utifrÄn tankar om folkhemmet.Ett antal frÄgor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanlÀggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anlÀggningar byggdes i hela Sverige, Àven om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av ArlaanlÀggningen.

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och BjÞrn Sortlands Kva tÄler sÄ lite at det knuser om du seier namnet pÄ det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jÀmföra romanernas skildringar av döden i frÄga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebÀr för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en nÀrlÀsning med fokus pÄ bland annat motiv som insikt, kÀnslor, tro, kÀrlek och sexualitet.Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen Àr att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sÀtt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kÀrlek.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

VÄrt syfte var att analysera ICA: s lojalitetsprogram och kundspecifika marknadsföring utifrÄn motiv, uppbyggnad och funktion, samt att undersöka till vilken grad det senaste lojalitetsskapande verktyget utnyttjas samt vad skulle fÄ kunderna att anvÀnda verktyget oftare. Vi har genomfört en uppsats med ett induktivt förhÄllningssÀtt. Insamling av primÀr- och sekundÀr data har i huvudsak bestÄtt av litteratur, undersökning och intervjuer. ICA Handlarna AB Àr vÄrt fallföretag, vars material ligger till grund för empirin. Det empiriska materialet, inklusive undersökningens resultat, har kopplats till relevanta teorier inom lojalitetsprogram som utgör kÀrnan i analysen.

Bakgrund: Intresset kring forskning av familjeföretag har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Bakgrunden till detta tros vara att familjeföretagande Àr den vanligaste företagsformen och den stÄr för en stor andel av sysselsÀttningen och BNP i flera lÀnder. Under senare Är har det forskats mycket kring bolagsstyrning men inte kring bolagsstyrning i familjeföretag. Detta ger oss motiv att lÀmna ett bidrag till forskningen kring utomstÄende ledamöter i familjeföretags styrelser. Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara förekomsten av utomstÄende ledamöter i familjeföretags styrelser. Metod: VÄr studie har haft en deduktiv ansats dÀr vi utgÄtt frÄn teorier kring familjeföretagande, styrelsefunktioner och oberoende ledamöter. Ur dessa teorier har vi sedan hÀrlett vÄra hypoteser vilka sedan undersöktes i en kvantitativ studie vilken genomfördes genom att data samlades in via en enkÀtundersökning.

VÄrt samhÀlle prÀglas av stÀndig förÀndring vilket medför att organisationer mÄste förÀndras i takt med det för att klara av en alltmer internationaliserad och hÄrdnad konkurrens. PÄ senare tid har organisationer förÀndrat sina arbetsprocesser med hjÀlp av ny teknik. En större andel av alla kommuner har idag infört nÄgon form av e-handel i sin verksamhet och övergÄngen till elektroniska fakturor kan ses som ett första steg med tanke pÄ de effektiviseringar som uppstÄr. Denna studie syftar till att undersöka utifrÄn ett organisatorisk perspektiv nÄgra utav de förutsÀttningar som behövs för att organisationer pÄ ett effektivt sÀtt ska kunna implementera elektroniska fakturor i sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att jÀmföra om skillnader finns mellan en större och en mindre organisation vid införandet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den svenska regleringen pÄ spelmarknaden inom Sveriges grÀnser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fÄtt för effekter pÄ marknaden och samhÀllet. Detta jÀmförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjÀlp av grundlÀggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser Àr att regleringen motiveras frÀmst av sociala skÀl frÄn statligt hÄll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsÀkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstÄnd av marknaden har ett osÀkert utfall vad gÀller de externa effekterna men de skulle sÀkerligen öka.

Den hÀr uppsatsen undersöker de diskurser som kan formuleras kring hur tatuerade personer talar om sig sjÀlva och om tatueringskonsten, utifrÄn en diskursanalytisk studie av intervjuer i Scandinavian Tattoo Magazine. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk Àr byggt kring Marianne Winther JÞrgensens och Louise Phillips diskursteoretiska begreppsbygge, som i sig framförallt grundas i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalytiska begrepp. De formulerade diskurserna; sexualitetsdiskursen, ironiseringsdiskursen, möjligheternas diskurs, individualitetsdiskursen och maskulinitetsdiskursen, har diskuterats utifrÄn begrepp tagna frÄn Mary Douglas (renhet och fara), Slavoj ?i?ek (cynism) samt Peter L. Berger och Thomas Luckmann (typifieringschema och face-to-face-situationen).Uppsatsens analys visade att kvinnor inte bara föredras som representanter för tatuering i tidskriftens intervjuer, utan ocksÄ att de, till skillnad frÄn mÀnnen, sexualiseras kraftigt.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.