Överfallsvåldtäkt
De ideala brottsoffren
Syftet med denna rapport är att belysa och förstå varför det läggs så stor vikt vid brottsoffret under polisutredningen vid våldtäktsmål, samt att ta reda på om det skulle vara möjligt att flytta fokus från brottsoffret. I teorikapitlet har vi förklarat lagrummet kring brottet våldtäkt, skillnaderna mellan olika typer av våldtäkter samt presenterat teorier kring brottsoffer. Vi har intervjuat åklagare, målsägandebiträden, försvarare samt polisutredare. Det resultat vi kommit fram till är att de som blivit offer för en överfallsvåldtäkt där offer och gärningsman är totalt obekanta för varandra inte ifrågasätts under förundersökningen eller under rättegången på samma sätt som de som utsatts för en våldtäkt där offer och gärningsman är bekanta med varandra eller rent av har en relation till varandra. Det fokus som läggs på brottsoffret är nödvändigt och verkar inte vara önskvärt att ändra på i dagsläget, eftersom det är viktigt att alla omständigheter kring brottet utreds för att rättegången ska vara så objektiv som möjligt. Den viktigaste slutsatsen vi gjort är att brottsoffret för en överfallsvåldtäkt sällan ifrågasätts under förundersökningen eftersom det ofta finns så pass stark stödbevisning som styrker hennes berättelse. Hon har inte heller motiv att ljuga om att hon har blivit våldtagen, vilket av olika anledningar skulle kunna finnas i våldtäktsfall där offer och gärningsman känner varandra eller är bekanta med varandra.