Sökresultat:
1472 Uppsatser om Stämningshöjande motiv till alkoholkonsumtion - Sida 44 av 99
LÀsutvecklingsmodeller- pedagogers medvetenhet och motiv för val
Vi vill granska vilka modeller som pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och vad som avgör vilka eller vilken modell som den enskilda pedagogen skall arbeta med. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna vet vilka teorier som metoden de anvÀnder sig av baseras pÄ. EnkÀtundersökningen Àr en kvantitativ undersökningsmetod. Vi kommer att presentera vÄr resultatanalys utifrÄn omrÄdena lÀsutvecklingsmodeller, fortbildning och samarbete kring lÀsutveckling. Vi har i datorprogrammet SPSS kombinerat olika frÄgor för att tydliggöra resultatet mellan de olika frÄgorna.
"En sko passar inte allas fötter" : En fallstudie kring medlemmars upplevelser av trÀningskortsanvÀndande
Physical exercise is a trend that continues to grow, especially at the gym, but there are still members that do not use their training card in full. The overall aim of this study was therefore to investigate infrequent member?s experience of their training card. To answer this, focus was on motives to card purchase and perceived opportunities and difficulties of using the training card. The data was collected at IKSU trough a group interview with four managers within the organization, a questionnaire replied by 39 infrequent members and of those 11 individual interviews.
Goodwill ? En framtida tillgÄng?
Goodwill Àr ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. PÄ senare Är har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansrÀkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill berÀknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgÄngar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras pÄ ett restvÀrde och att bÄde IFRS 3 och IAS 36 uppmanar anvÀndarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det Àr att redovisningsdata ofta anvÀnds som underlag för att mÀta chefers prestation.
Levnadsvanor för patienter efter stroke:risk-, friskfaktorer och sekundÀr prevention : En litteraturöversikt
Bakgrund: Stroke Àr en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsÀttningar/funktionshinder[1]. Efter genomgÄngen stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till Äterfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förÀndringar i levnadsvanor minska sÄdana risker. Sjuksköterskor pÄ strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förÀndringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gÀller livsstil och sekundÀr prevention för patienter efter stroke.
Namnbyte av varumÀrken: en fallstudie av produkterna Jif och
Milda
Syftet med denna uppsats var att belysa förhÄllanden kring företags namnbyten pÄ existerande produkter. Uppsatsen belyser varför företag byter namn pÄ existerande produkter och hur företag gÄr tillvÀga vid namnbyte pÄ en produkt. Vi genomförde en fallstudie av varumÀrkena Jif och Milda. Jif Àgs av företaget Lever Fabergé dÀr produktchefchefen intervjuades. Vidare genomfördes en intervju med varumÀrkesansvarig för varumÀrket Milda som Àgs av företaget Unilever Bestfoods AB.
"Det bÀsta med skolan" : En elevinriktad studie om motiv och attityder till internationella utbildningsutbyten.
In Sweden, little research has been done on the topic of international exchange programs that various schools offer to their pupils. This study investigates how pupils view these exchange programs, and how in their opinion it affects their learning and their level of motivation. The study also investigates the motives for taking part in or declining an international exchange. To answer these questions a quantitative survey and qualitative interviews with pupils with and without experience respectively was carried out.The study indicates that pupils that have not taken part in an exchange believe that it is a time consuming quest that may affect the student?s results in other courses, which is not a belief shared by the other group.
Livet efter en hjÀrtinfarkt - Patienters upplevelser av och motivation till livsstilsförÀndringar
Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr de vanligaste dödsorsakerna i höginkomstlÀnder och till dessa hör bland annat hjÀrtinfarkt. Det finns mÄnga riskfaktorer för att drabbas av kranskÀrlssjukdom och hjÀrtinfarkt, flera av dessa Àr sÄdana man kan pÄverka medan andra inte Àr pÄverkbara. Icke pÄverkbara riskfaktorer inkluderar hög Älder, Àrftlighet och att vara man. Till de pÄverkbara riskfaktorerna hör rökning, hypertoni, rubbade blodfetter, diabetes, fysisk inaktivitet, stort midjeomfÄng, lÄgt intag av frukt och grönt, hög alkoholkonsumtion och psykosocial stress. För att minska risken att drabbas av en ny hjÀrtinfarkt Àr det av stor vikt för patienten att genomföra livsstilsförÀndringar sÄ som att sluta röka och komma igÄng med regelbunden fysisk aktivitet.
Equity crowdfunding : ny investeringsmöjlighet pÄ riskkapitalmarknaden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding
förhÄller sig pÄ den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför nÄgot nytt
pÄ denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebÀr att
investera i equity crowdfunding och Àven eventuella förvÀntningar pÄ utfallet av det
investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity
crowdfunding som en ny form av karaktÀr pÄ den informella riskkapitalmarknaden,
dÀr premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig frÄn tidigare
investerarkategorier.
Genom att se till existerande teorier och litteratur pÄ omrÄdet informellt riskkapital
dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna pÄ den informella
riskkapitalmarknadens kan karaktÀriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare,
finansiella placerare, kompetensinvesterare och affÀrsÀnglar. För att kunna analysera
motiven och förvÀntningarna pÄ investeringar i equity crowdfunding har teorier om
risker och motivation anvÀnts.
VÀrdering av onoterade aktier enligt IAS 39 - Hur bedöms tillförlitlighet?
Bakgrund: Verkligt vÀrde-vÀrdering Àr obligatorisk för en rad finansiella tillgÄngar för de företag som tillÀmpar IFRS. Att faststÀlla verkliga vÀrden kan vara problematiskt för onoterade aktier eftersom det saknas en aktiv marknad. För att vÀrdera onoterade aktier finns det ett flertal modeller att tillÀmpa enligt IAS 39 som krÀver en rad bedömningar av företagen. Problemet vid tillÀmpning av vÀrderingsmodeller Àr ofta att sÀkerstÀlla tillrÀcklig tillförlitlighet, speciellt vid anvÀndning av verkliga vÀrden.Problemformulering: HuvudfrÄgan vi stÀller oss Àr hur företag som redovisar enligt IFRS bedömer tillförlitlighet vid vÀrderingen av onoterade aktier? Vi har Àven formulerat följande tvÄ delfrÄgor för att kunna besvara huvudfrÄgan: Vilka motiv anger dessa företag till valet av vÀrderingsmetod för onoterade aktier? Finns det incitament bland dessa företag att inte tillÀmpa verkliga vÀrden för onoterade aktier?Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka bedömningar berörda företag som redovisar enligt IFRS gör avseende tillförlitlighet vid vÀrdering av onoterade aktier.
Vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet : med utgÄngspunkt frÄn Edward Hoppers och nÄgra superrealisters konstverk
Med utgÄngspunkt frÄn fyra olika verk av den amerikanske konstnÀren Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jÀmförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att pÄverka superreaalisterna. Ett annat syfte Àr att försöka ge ord Ät konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gÄ djupare in pÄ ett omrÄde och pÄ sÄ sÀtt lÀra sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra Àmnen.FrÄgestÀllningar som diskuteras i min fördjupning Àr: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med tvÄ- och tredimentionell konst utgÄende frÄn sjÀlvupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet..
"PÄ samma sÀtt som man servar bilen sÄ mÄste man serva sitt ledarskap" : En studie om deltagares uppfattningar efter medverkan i ledarutvecklingsaktiviteter
Det uppfattas idag som en sjĂ€lvklarhet att fortsĂ€tta lĂ€ra och utvecklas genom hela livet. Ă
rligen spenderas stora summor pÄ ledarutveckling, vilket har vÀckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrÄn en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lÀrande och praktisk anvÀndbarhet.Fyra frÄgestÀllningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? PÄ vilket sÀtt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? PÄ vilket sÀtt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lÀrande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna anvÀnda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att fÄ en ingÄng till vÄra frÄgestÀllningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom omrÄdet ledarutveckling. För att insamla vÄrt empiriska material genomfördes sju intervjuer.
Motiv till produktplacering i svensk media : -hur ser framtiden ut?
MÄnga har tröttnat pÄ traditionell reklam och utvecklingen gÄr mot att finna nya sÀtt att marknadsföra produkter och varumÀrken. Produktplacering möjliggör detta genom att vÀva in produkter som en del av handlingen i vanliga filmer och TVserier. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det relativt nya fenomenet produktplacering, hur det anvÀnds idag och hur det kommer att förÀndras i framtiden. NÄgra av de slutsatser vi dragit Àr att produktplacering ses som ett nytt och ytterligare sÀtt att synas pÄ. TV och film har stor potential att pÄ kort tid öka varumÀrkeskÀnnedomen för en produkt samtidigt som man fÄr en snabb geografisk spridning genom medierna.
Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view??
Problemomra?de
Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.
Den nya officersrollen : Ett yrke för livet - eller?
Med utgÄngspunkt frÄn de nya officerarnas uppfattning om sin situation och sina erfarenheter frÄn utbildningen samt den inledande karriÀren vid första UbÄtsflottiljen, syftade studien till att försöka klarlÀgga vilka motiv de nya officerarna hade för att söka utbildningen och att kvarstanna i yrket. Inspiration till vald metod för studiens genomförande hÀmtades frÄn de empirinÀra forskningsmetoderna Fenomenografi och Grounded Theory dÀr datainsamlingen oftast bedrivs genom djupintervjuer. Studiens resultat har gett vÀrdefull insikt i vad som krÀvs för att rekrytera och fÄ de nya officerarna att stanna i UbÄtsflottiljen. Studien visade pÄ bristande informationsspridning och att vÀrnpliktens upphörande kommer att spela stor roll nÀr det gÀller framtida nya officerares förförstÄelse för utbildningen och den framtida karriÀren. Vidare att utbildningens innehÄll och lÀngd inte Àr optimalt utformad för karriÀren pÄ UbÄtsflottiljen.
Alkohol i arbetslivet : Faktorer som pÄverkar de anstÀlldas instÀllning
Uppsatsen behandlar Àmnet alkohol i arbetslivet och syftet Àr att undersöka instÀllningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som pÄverkar detta.FrÄgestÀllningarna Àr;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i sÄ fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt Àr nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns pÄ orten, sÄ kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan pÄ instÀllningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka de anstÀlldas instÀllning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen sÀger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som Àr till grund för vÄr analys. Dessa tre delar Àr; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.