Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Trygghet Àr en mÀnsklig rÀttighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömÀssiga faktorer i samhÀllet som kan pÄverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgrÀnsats till att undersöka vad som upplevs pÄverka tryggheten pÄ ett bostadsomrÄde i en större stad i mellersta Sverige. BostadsomrÄdets invÄnare har sÀmre socioekonomisk status Àn generellt i staden. Boende pÄ bostadsomrÄdet har Àven visat pÄ otrygghet och oro att gÄ ut efter det blivit mörkt.

Syfte och frÄgestÀllningar : Det övergripande syftet Àr att studera begreppet trygghet och dess anvÀndning i lokaltidningen VÄrt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen Àr att komma Ät trygghetsbegreppets innebörd sÄsom den Àr presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i sjÀlva fallet diskuteras. Studien utgÄr frÄn följande allmÀnna och specifika frÄgestÀllningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv pÄ trygghet framstÀllt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien Àr en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehÄllsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lÀrare anser att trygghet hos eleven innebÀr, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förÀndrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebÀr, mÀnniskans behov av trygghet, lÀrarens förhÄllningssÀtt och slutligen kÀnnetecken pÄ en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgrÀnsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrÄn kvalitativ metod.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr.

Personcentrerad vÄrd beskrivs som att se hela mÀnniskan och kunna sÀtta sig in i den andras livssituation. Respekt och förstÄelse för val och önskningar ska leda till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i vÄrd och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsÀtt förordas för att möta de förvÀntningar som finns pÄ god vÄrd dÀr patienten kan vara trygg och kÀnna tilltro till vÄrden. Att utvÀrdera personcentrerad vÄrd Àr viktigt för att visa hur grundlÀggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förÀndrad vÄrdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vÄrd som pÄverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i SkÀrholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskÀnslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger pÄ forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvÀmlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt Àr trygga i det offentliga rummet i SkÀrholmen, sÀrskilt pÄ vÀlbekanta platser, pÄ platser dÀr de kÀnner mÄnga mÀnniskor, samt pÄ dagtid. De mest framtrÀdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet Àr kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrÄgor i skolan. Baserat pÄ litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielÀrare och en universitetsadjunkt i pedagogik pÄ lÀrarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola dÀr det rÄder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lÀrare kan göra i ett fall med en elev som trots lÀrarens uppmaning vÀgrar att lÀmna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar pÄ behovet av att skapa en lugnare och sÀkrare miljö i dagens skola..

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Introduktion: VÄrd i livets slutskede Àr nÀr döden vÀntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbÀttrad livskvalité för patienten och de nÀrstÄende.NÀrstÄende upplever palliativ vÄrd ofta som en frÀmmande situation och pÄverkas fysiskt, kÀnslomÀssigt och socialt. De nÀrstÄende spelar en stor roll för vÀlbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick frÄn Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lÀmpliga sökord.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.