Att kommunicera trygghet i omvårdnaden av barn
en litteraturstudie
Sjuksköterskor har ansvar för att barn är behandlade i överensstämmelse med barnens rättigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar på dem. Barn är sårbara eftersom de är underlägsna både sina föräldrar och sjuksköterskorna beroende på deras både åldersmässiga och kunskapsmässiga övertag. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan få dem att känna sig inkluderade, respekterade och lyssnade på som individer. På så sätt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor kommunicerar trygghet i omvårdnaden av barn. Studien är en litteraturstudie gjord i form av en metasyntes. Kvalitativa studier valdes för att få ta del av barns, föräldrars och sjuksköterskors upplevelser. Resultatet visar att genom att samtala, skapa individanpassad relation, vara lyhörd och använda symbolspråk skapas förutsättningar att kommunicera trygghet. Detta förutsätter att sjuksköterskor tar sig tid att göra detta. Huruvida detta ämne är intressant för allmänsjuksköterskor diskuteras och det upplevs enligt författaren som relevant eftersom även allmänsjuksköterskor kan möta barn i sitt arbete. Slutsats: Genom att ge barnet tid, att göra barnet delaktigt med hjälp av lyhördhet, att skapa relation till barnet, individanpassa informationen, att samtala med barnet och använda sig av symbolspråk kan sjuksköterskan kommunicera trygghet i omvårdnaden av barn.