Tinnitus och Menieres sjukdom Àr bÄda dolda handikapp, som pÄverkar hörseln. Tinnitus Àr ett vanligt symtom, inte bara i Sverige utan Àven internationellt. Tinnitus definieras som en upplevelse av ljud i frÄnvaro av yttre stimulering. Menieres sjukdom Àr ett kroniskt tillstÄnd som drabbar innerörat och ger symtom i form av anfall med yrsel, hörselnedsÀttning, tinnitus samt lock för örat. Syftet med detta arbete var att beskriva hur tinnitus och Menieres sjukdom kan pÄverka patienten i det dagliga livet, samt hur sjuksköterskan kan agera för att dessa patienter ska kÀnna trygghet trots sina symtom.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett pÄverkan pÄ den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

VÄr utgÄngspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. VÄrt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser dÀr vi gjorde vÄr praktik i var. VÄr undersökning genomfördes i en lÄg- och mellanstadieskola, i en Ärskurs 4 och i en Ärskurs 6, i LuleÄ kommun. Genom observation, enkÀter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att lÀrarens frÀmsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen Àr gruppsamtal men Àven regler, rutiner och gruppstÀrkande övningar.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Trygghet och vÀlbefinnande Àr nÄgot som tas förgivet sÄ lÀnge en person klarar sig sjÀlv och Àr frisk. Att bli Àldre och ensamboende pÄverkar vÀlmÄende pÄ olika sÀtt. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva hur Àldre personer upplever vÀlbefinnande och stöd av distriktssköterskan. I studien deltog Ätta personer frÄn en liten kommun i norra Sverige som har en relation till distriktssköterskan och assistans av hemtjÀnst. Intervjuerna var semistrukturerade, spelades in pÄ band och skrevs sedan ner ordagrant till text.

Vad Àr egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, nÄgot upplevt, Àr eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras pÄ mÄnga sÀtt. Tanken Àr ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs Àr en annan sak. Stockholms stad har inga sÀrskilda strategier för mötesplatser utan arbetar pÄ olika sÀtt för att uppnÄ trygg- och sÀkerhet.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

LÀrande Àr en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lÀrande kan inte ske utan vissa förutsÀttningar. Trygghet Àr en sÄdan förutsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. FrÄgestÀllningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lÀrande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Uppsatsen Àr gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats dÀr nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vÄrden. VÄrt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vÄrden ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och vÀrderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. nÀr patienter kunde vÄrdas i det egna hemmet.

Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i Äldern 12-20 Är och att utforma dessa sÄ att de inger trygghet hos mottagaren. Genom att utgÄ ifrÄn den otrygghet tjejer kan kÀnna nÀr de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra sÄ att tjejer vÄgar söka stöd. Arbetet fokuserar pÄ sprÄklig och innehÄllsliga aspekter som Àr viktiga för att mottagaren ska kÀnna sig trygg med texterna..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka hur yrkespersoner ser pÄ utrymme och trygghet pÄ en arbetsplats dÀr olika former av klientrelaterat vÄld förekommer. Huruvida nÄgon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero pÄ mÄnga olika faktorer. Kroppsliga förutsÀttningar och kön kan likvÀl som arbetsmÀssig kontext vara faktorer som pÄverkar. Det Àr svÄrt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det Àr tydligt att yrkesutövares utrymme pÄverkas nÀr de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt vÄld pÄ sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.

Trygghet Àr ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det Àr inte sjÀlvklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ÀndÄ gÀllande att tryggheten Àr viktig för upplevelsen av hÀlsa. Med tanke pÄ dagens effektiviseringskrav som stÀlls pÄ sjukvÄrden, dÀr ledtiden ska kortas sÄ lÄngt det Àr möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten vÀrdefull förberedelsetid gÄr förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebÀra förlust eller reducering av den trygghetskÀnsla som patienten Àr i behov av. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.